Så röstade fullmäktige om skolinitiativen 9.12.2009

Fullmäktige röstade om skolinitiativen den 9 december 2009, vilket innebar att fullmäktige hade möjligheten att ompröva sitt beslut av den 7 oktober om indragning av fyra skolor. Initiativen var för folkomröstning, för Tjuda och Ytterkulla skolor (ett med insamlade namn + ett från byalagen kring de båda skolorna) och för bevarande av Mjösunds skola.

Först röstade fullmäktige om ordningsföljden mellan paragraferna. Förslaget att först behandla initiativen för bevarande av skolorna och först sedan folkomröstningsinitiativet förlorade med 23-4. Därefter övergick man till att behandla folkomröstningsinitativet.

För folkomröstning röstade samma fyra personer hade röstat för ändring av ordningsföljden:

- Carola Antskog (sfp)

- Marjaana Hoikkala (c)

- Anders Laurén (sfp)

- Kalevi Pohjavirta (saml)

Sedan föreslog Carola Antskog med stöd av Anders Laurén att initiativen för de tre skolorna godkänns. Rune Friman, understödd av Sixten Laine och Johanna Jansson, föreslog att Ytterkulla och Tjuda bevaras. Friman önskade att finska och svenska skolväsendet skulle behandlas skilt. Efter pausen blev det ändå omröstning mellan Frimans och Antskogs förslag.

I detta skede vann Antskogs förslag med 22-4 och en nedlagd.

Sedan sattes förslaget om bevarande de tre skolorna mot styrelsens förslag enligt vilket initiativen skulle förkastas. Skolindragningsförespråkarna vann med 7-20.

De som röstade för bevarandet av skolorna var:

- Antskog, Hoikkala, Laurén och Pohjavirta (som även röstat för folkomröstning, se ovan)

samt

- Rune Friman, Johanna Jansson och Sixten Laine (alla sfp)

Frånvarande var: Johan Johansson, Bjarne Wretdal från sfp samt Curt Dannström, och Petri Vähätalo från SDP. Deras suppleanter var Jan Drugge och Bo Lundell, Ingmar Forne och Dan Nervander.

Följande ledamöter röstade alltså för skolindragningarna:

- Inger Wretdal (sfp), fullordf.

- Esko Antikainen (vf)          

- Yngve Engblom (sfp)

- Eva-Stina Hellbom (sdp)     

- Kalevi Kallonen (c)             

- Jorma Leppänen (sdp)          

- Wilhelm Liljeqvist (sfp)    

- Kerstin Lindholm (sfp)  

- Mårten Nurmio (sfp)  

- Börje Salonen (sdp)    

- Annalena Sjöblom (sfp)    

- Börje Ström (sdp) 

- Barbro Sulonen (sfp)  

- Kurt Tuominen (vf)

- Jörgen Törnqvist (sfp) 

- Bo Vilander (sdp) 

- Jan Drugge (sfp)

- Bo Lundell (sfp)

- Ingmar Forne (sdp)

- Dan Nervander (sdp)

Så här röstade fullmäktige om skolorna den 7.10.2009

I oktober fanns tio ledamöter som stödde Tjuda och Ytterkulla åk 1-6. Av dessa hade två förhinder att delta på decembermötet. Dessutom hade Kallonen hade ändrat åsikt för skolindragningarna. De övriga sju höll alltså fast vid att de önskade bevara skolorna. Ingen av ledamöterna som i oktober röstade för Ytterkulla som kvartersskola åk 1-4 stödde längre bevarande av någon skola. På plats av dessa fyra var Nurmio, Liljeqvist och Sulonen.

Behandlingen av besvär handlar om mer än formfel

Annonsbladets webb om initiativfullmäktige: Fullmäktige ville inte bevara byskolorna

Så här avslutas texten:

Det gick inte att ta miste på publikens missnöje när Annalena Sjöblom (SFP) tackade Strandberg för ”de efterlängtade siffrorna som bekräftar Kohtamäkis rapport”. Då steg en stor del av åhörarna upp och gick ut. De får nu bara vänta på förvaltningsdomstolens beslut i ärendet.
   - Men domstolen kan endast ta ställning till formfel i behandlingen, och det har ännu aldrig hänt att förvaltningsdomstolen skulle ha gett ett åtgärdsförbud i ett sådant här skolärende, sade Tom Simola.
   - Då skulle det vara på tiden, var Carola Antskogs kommentar.

Till detta tillägger bloggens upprätthållare följande:

Det stämmer naturligtvis att domstolen inte kan ta ställning på basen av ändamålsenlighetsgrunder, vilket Tom Simola tidigare påpekat, men fullmäktige kunde förstås ha godkänt initiativen t.ex. av praktiska skäl eller övertygelse eller p.g.a. de osäkra inbesparingerna  eller en egen tolkning av samgångavtalet. Däremot kan förvaltningsdomstolen ta ställning till besväret på alla laglighetsgrunder, alltså också på andra grunder än formfel. Domstolen kan inte ändra beslutet, alltså fatta ett nytt beslut för kommunens del - det är kommunnen som fattar sina egna beslut som förstås helst ska vara lagliga - men ifall besvären vinner leder det till att beslutet förklaras olagligt och alltså inte gäller. (Även olagliga beslut träder i kraft ifall ingen besvärar sig, så sådana kan också leda till resultat då alla är nöjda.)

Ifall beslutet upphävs gäller det nuvarande skolnätet, ifall inte fullmäktige fattar ett nytt lagligt indragningsbeslut. Eftersom beslutet kan visa sig vara olagligt på andra grunder än begångna formfel - vilka kommunen alltså kan vara kapabel att rätta till för att få till stånd ett lagligt beslut - utan t.ex. på basen av att samgångsavtalet är bindande i tre år, är det inte alls säkert att fullmäktige kan - såsom Tom Simola antar - fatta ett lagligt indragningsbeslut. Det här är naturligtvis spekulationer, men det är ändå ett faktum att fullmäktige i och med det nya beslutet nu valt att riskera att också Björkboda måste bibehållas nästa år. Enligt allas bedöming ger en indragning av Björkboda ganska betydande inbesparingar (medan det ännu inte finns några beräkningar som verkligen visar att der är sannolikt med betydande inbesparingar för de andra skolornas del, oberoende av vad Annalena Sjöblom säger - en 70 000 euros inbesparing för Tjuda-Amosparken sammanslagningen är visserligen inte helt liten, men den raseras med en minimal inflyttning, fast just nu är väl stämningen snarare UTflyttningsuppmuntrande, så det finns ju en möjlighet att planeringen håller trots allt).

Nästa steg i besvärsprocessen är att förvaltningsdomstolen ber besvärsställarna kommentera kommunens utlåtande. Utlåtandet godkändes i kommunstyrelsen den 2 december precis enligt Tom Simolas förslag. Därefter kan domstolen behandla frågan om ett eventuellt verkställighetsförbud, vilket flera besvär begär. Det är ovanligt att verkställighetförbund ges, men det också ovanligt att kommuner inte alls vidkänner möjligheten att besvär - som inte är uppenbart ogrundande - kan ha någon praktiskt betydelse för ett besluts verkställighet. Det är ändå ett faktum att besvären blir meningslösa ifall verkställigheten fortsätter. Vem vill att barnen ska vara förberedda på att gå i en viss skola, att anbud för skolskjutsar är godkända för ett visst begränsat skolnät och så kommer domstolens beslut, kanske på sommaren, som visar på en tolkning av samgångsavtalet enligt vilket ingen skola kan dras in? Ingen vill väl att det ska gå just så - och ingen vet hur domstolen kommer att förhålla sig - men faktum är att kommunens ledning nu valt att ta den här risken i stället för att låta tre av skolorna fortsätta. Vettigare, även för indragningivrarna, hade varit att låta dem finnas kvar åtminstone ett år till.

Det som var en positiv kamp för skolorna har nu blivit en olustig kamp med negativa undertoner. Det är inte roligt att besvären hänger kvar. Det hade varit väldigt roligt om fullmäktige fattat ett sådant beslut att besvären kunde ha dragits tillbaka. Det hade fullmäktige möjlighet att göra, men ville inte.

Fullmäktige förkastade initiativen - Valtuusto ei tukenut alotteita

Med rösterna 20-7 beslutade Kimitoöns fullmäktige att vidhålla indragningen av fyra skolor som fattades i oktober. Initiativ hade inlämnats för bevarande av tre skolor, Mjösunds finska skola samt de svenska Tjuda och Ytterkulla. Folkomröstningsinitiativet om skolorna röstades ned med rösterna 23-4.

Fem besvär har inlämnats mot fullmäktiges indragningsbeslut. Beslutet har alltså inte vunnit laga kraft. Bland argumenten i besvären har det framförst att beslutet strider mot samgångsavtalet.

Kommunallagens 98 § Besluts verkställbarhet
Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Kommunstyrelsen har i sitt utlåtande till förvaltningsdomstolen framfört tolkningen att kommunen kan verkställa beslutet.

Äänin 20-7 Kemiönsaaren valtuusto päätti pysyä aiemmassa päätöksessään lakkauttaa neljä koulua. Kolmen koulun säilyttämisen puolesta oli jätetty aloitteita, Mjösundin suomenkielinen ja ruotsinkieliset Tjuda ja Ytterkulla. Kansanäänestysaloite kouluista hylättiin äänin 23-4.

Valtuuston päätös on johtanut viiteen valitukseen, eli se ei ole lainvoimainen. Päätöstä on mm. pidetty yhdistymissopimuksen vastaisena.

Kuntalaki 98 §
Päätöksen täytäntöönpanokelpoisuus

Päätös voidaan panna täytäntöön ennen kuin se on saanut lainvoiman. Täytäntöönpanoon ei kuitenkaan saa ryhtyä, jos oikaisuvaatimus tai valitus käy täytäntöönpanon johdosta hyödyttömäksi taikka jos oikaisuvaatimuksen käsittelevä toimielin tai valitusviranomainen kieltää täytäntöönpanon.

Kunnanhallitus on lausunnossaan hallinto-oikeudelle katsonut, että päätös voidaan panna täytäntöön. 

Skolorna utgör grundvalar för vår demokratiska utveckling - Koulut ovat demokratiamme perusta

Den här texten har fil. dr, riksdagsledamot Päivi Lipponen, skickat till oss. Tämän tekstin filosofian tohtori, kansanedustaja Päivi Lipponen on lähtettänyt meille.

Skolorna utgör grundvalar för vår demokratiska utveckling 

Jag skrev min doktorsavhandling om folkskolornas grundande i Finland. Slutsatsen av forskningen var att skolorna grundades som ett resultat av bybornas enträgna samarbete och kamp. Dessutom grundades skolorna ofta utanför kommunens officiella beslutsgång. I och med att folkskolorna grundades föddes och förstärktes medborgarsamhället. Demokratin i Finland vilar på medborgarsamhället och den organisering som uppkommit på detta sätt.

Nu dras skolor in. Lokala skolor bör ses som en kraft som sammanbinder områdets invånare. Samlar människor till gemensamt arbete och möjliggör lokal hobby- och klubbverksamhet. Särskilt nu i globaliseringens tidevarv är det viktigt, att människorna fästs vid sin hembygd. Det möjliggör en stark identitet och ger förutsättningar att lyckas ute i världen.

Kommunerna vill dra in på sina kostnader, men det är viktigt att komma ihåg, att inte samtidigt förstöra grundvalarna för demokratin och medborgarsamhället i vårt land. Ifall samarbetet och förankringen i den egna hembygden försvinner får vi en dyr räkning att betala.

Päivi Lipponen
Riksdagsledamot, filosofie doktor

Koulut ovat demokratiamme perusta

Tein väitöskirjan kansakoulujen perustamisesta Suomessa. Tutkimuksen tulos oli se, että koulut perustettiin kyläläisten yhteistyön ja sitkeän taistelun tuloksena. Lisäksi koulujen perustaminen tapahtui usein vastoin kunnan virallista päätöksentekoa. Kansakoulujen perustaminen merkitsi kansalaisyhteiskunnan syntymistä ja vahvistumista. Suomalainen demokratia lepää kansalaisyhteiskunnan ja siihen liittyvän järjestäytymisen päällä.

Nyt kouluja lakkautetaan. Paikalliset koulut on nähtävä voimana, joka yhdistää alueen asukkaat. Kerää ihmiset yhteistyöhön ja mahdollistaa paikallisen harrastus- ja kerhotoiminnan.  Varsinkin nyt globalissaation aikana on tärkeätä, että ihmiset kiinnityvät kotiseutuunsa. Se mahdollistaa vahvan identiteetin ja pärjäämisen maailmalla.

Kunnat haluavat karsia menojaan, mutta on tärkeätä ymmärtää, että samalla ei tuhota suomalaisen demokratian ja kansalaisyhteiskunnan perusrakenteita. Jos yhteistyö ja paikallinen sitoutuminen omaan kotiseutuun katoaa, se lasku on suuri maksaa.

Päivi Lipponen
Kansanedustaja, Filosfian tohtori

Enhälligt enligt kommundirektörens förslag - Yksimielisesti kunnanjohtajan esityksen mukaan

Kommunstyrelsen tog inte ställning för skolorna som det lämnats in initiativ om. Dessutom gav styrelsen ett utlåtande till förvaltningsdomstolen angående de fem besvären enligt vilket beslutet om indragning varit lagligt. Vilka motiveringarna i utlåtandet är, t.ex. gällande samgångsavtalets giltighet, känner vi ännu inte till.

Här finns en artikel om styrelsebehandlingen:

http://annonsbladet.canews.fi/sv/node/1106

Flera fullmäktigeledamöter har meddelat att de stöder skolinitiativen i fullmäktige. Frågan avgörs den 9 december. Ifall den inte avgörs då kommer den tyvärr att avgöras i förvaltningsdomstolen, vilket tyvärr är det sämre alternativet för alla.

Kunnanhallitus päätyi yksimielisesti kunnanjohtajan esityksen mukaan viedä koulualoitteet valtuustoon kommentoiden että lakkauttamispäätöstä ei muuteta. Valtuustossa on luvassa äänestys, mutta mikä silloin on tuleksena on vaikea arvioida.

Yllä olevalla linkillä pääsee Ilmoituslehden artikkeliin hallituksen kokouksesta. Klikka Suomeksi niin pääset suomenkieliseen versioon.

Information om byskolor - Tilaisuus kyläkouluista

I Skolcentrets Mediatek / Kemiön koulukeskuksessa
 5.12 kl 11 .00
"Att förstå det stora och det lilla" och "Varför vi flyttade till Kimito"
"Ilon pedagogiikka" ja "Miksi muutimme Kemiönsaarelle"
Tyvärr kan inte huvudföreläsaren doktor Gunilla Karlberg-Granlund själv närvara, men hennes forskning kommer att presenteras i alla fall.

Valitettavasti pääluennoitsija tohtori Gunilla Karlberg-Granlund ei pääse itse paikan päälle, mutta tilaisuudessa esitetään kuitenkin hänen tutkimuksensa.
Lärare och föräldrar presenterar olika aspekter på pedagogik och vad skolorna har för betydelse då familjer väljer att bosätta sig på en ort.

Näkökulmia pedagogiikkaan ja kunnan tarjoamien koulujen merkitykseen asuinkuntaa valittaessa, opettajien ja vanhempien esittäminä.

Diskussion/ Keskustelu

Svenska kvinnoförbundet på Kimitoön
Mannerheimin lastensuojeluliitto, Kemiön paikaillisydistys