Så här röstade fullmäktige om skolorna 7.10.2009

Fullmäktige röstade om fyra förslag då beslutet fattades om skolnätet den 7 oktober 2009. I praktiken innebär beslutet att fyra skolor dras in, de svenskspråkiga Björklboda, Tjuda och Ytterkulla och den finskspråkiga Mjösunds skola. P.g.a. initiativen för bevarande av Tjuda och Ytterkulla respektive Mjösunds skola torde frågan komma upp på nytt i fullmäktige den 9 december 2009 (styrelsen behandlar initiativen den 2 december).

Så här blev beslutet 7.10.2009 (citat ur protokollet):

Fullmäktige beslöt att fr.o.m. läsåret 2010-2011 ändras skolnätet på följande sätt:
- Ytterkullas skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Furubo flyttas till Ytterkulla skolas fastighet
- Björkboda skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Tjuda skolas elever flyttas till Amosparkens skola
- Mjösundin koulus elever flyttas till Kemiönsaaren keskuskoulu
- Specialundervisningens omfattning, strukturer och arbetsformer utvecklas för att även i den nya skolstrukturen kunna garantera elevcentrerade lösningar.

(protokollet kan läsas som pdf i sin helhet här: http://www.kimitoon.fi/forvaltning/kallelser_och_protokoll/fullmaktige/, välj protokoll 4-2009, bilagan med röstningsprotokollet finns dock inte här, hur ledamöterna röstade framgår nedan)

Kommunstyrelsens förslag låg som vanligt som grund för behandlingen (citat från protokollet):

Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande ändringar i skolnätet fr.o.m. läsåret
2010-2011:
- Ytterkulla skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Furubo flyttas till Ytterkulla skolas fastighet
- Björkboda skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Tjuda skolas elever flyttas till Amosparkens skola
- Mjösundin koulus, Taalintehtaan koulus och Kemiönsaaren keskuskoulus elever åk
1-4 flyttas till utrymmen som frigörs i Björkboda. I Kemiönsaaren keskuskoulu undervisas åk 5-9.
- Specialundervisningens omfattning, strukturer och arbetsformer utvecklas för att
även i den nya skolstrukturen kunna garantera elevcentrerade lösningar.
- Finska skolsektionen utreder möjligheterna att placera en finsk skola åk 1-6 i Björkboda. Frågan utreds under år 2010.

Fullmäktige godkände alltså styrelsens förslag förutom för det finskspråkiga skolväsendets del.

Annalena Sjöblom (sfp) lämnade ett skriftligt förslag enligt vilket kommunstyrelsens förslag gällande de svenskspråkiga skolorna godkänns, men att de finska skolorna skulle bestå av nuvarande Kemiönsaaren keskuskoulus, klasserna 1-9 samt nuvarande Taalintehtaan koulu, klasserna 1-6. Sjöbloms förslag understöddes av Eva-Stina Hellbom (sdp) och Kurt Tuominen (vf).

Mårten Nurmio (sfp) lämnade ett skriftligt förslag att en kvartersskola med klasserna 1-4 kvarstår i Ytterkulla. Nurmios förslag understöddes av Wilhelm Liljeqvist (sfp).

Curt Dannström (sdp) föreslog att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för utredning om vilka konsekvenser en skolindragning kan ha för de berörda byarna. Dannströms förslag understöddes av Marjaana Hoikkala (c).

Omröstning 1 OM ÅTERREMITTERING: 18-9 för fortsatt behandling

Bjarne Wretdal (sfp) lämnade ett skriftligt förslag att Ytterkulla och Tjuda skolor bibehålls tillsvidare samt gällande finska utbildningen att Keskuskoulu i Kimito och Taalintehtaan koulu i Dalsbruk likaså fortsätter tillsvidare. Till övriga delar sammanfaller Wretdals förslag med kommunstyrelsens. Wretdals förslag understöddes av Rune Friman och Johanna Jansson (sfp).

Fullmäktige omfattade ordförandes förslag till omröstningsförande att beträffande de svenskspråkiga skolorna ställs Mårten Nurmios och Bjarne Wretdals förslag mot varandra, och det vinnande förslaget ställs mot kommunstyrelsens förslag i följande omgång, samt att gällande de finskspråkiga skolorna ställs Annalena Sjöblom förslag mot kommunstyrelsens förslag.

Omröstning 2 YTTERKULLA åk 1-4 - TJUDA+YTTERKULLA åk 1-6: 17-10 för åk Ytterkulla 1-4

Omröstning 3 STYRELSENS FÖRSLAG om svenska skolorna mot YTTERKULLA åk 1-4: 17-10 för styrelsens förslag

Omröstning 4 STYRELSENS förslag om de finska skolorna mot BEVARANDE AV KESKUSKOULU åk 1-9 och TAALINTEHTAAN KOULU 1-6: 0-27 för bevarande av de två skolorna

Så här röstade fullmäktige

Återremittering = Åter, Fortsatt behandling = Forts
Tjuda+Ytterkulla 1-6 = T+Y1-6, Ytterkulla 1-4 = Y1-4
Styrelsens förslag för de svenska skolorna: Styr

Inger Wretdal (sfp), fullordf.   Forts, Y1-4,    Styr
Esko Antikainen (vf)               Forts, Y1-4,    Styr
Carola Antskog (sfp)               Åter, Y+T1-6, Styr
Curt Dannström (sdp)              Åter, Y+T1-6, Y1-4
Yngve Engblom (sfp)              Forts, Y1-4,     Styr
Rune Friman (sfp)                   Åter, Y+T1-6, Y1-4
Eva-Stina Hellbom (sdp)         Forts, Y1-4,    Styr
Marjaana Hoikkala (c)             Åter, Y+T1-6, Y1-4
Johanna Jansson (sfp)             Forts, Y+T1-6, Y1-4
Johan Johansson (sfp)            Åter, Y1-4,       Y1-4
Kalevi Kallonen (c)                Åter, Y+T1-6,  Styr
Sixten Laine (sfp)                    Åter, Y+T1-6, Y1-4
Anders Laurén (sfp)                Åter, Y+T1-6, Y1-4
Jorma Leppänen (sdp)              Forts, Y1-4,    Styr
Wilhelm Liljeqvist (sfp)            Forts, Y1-4,    Y1-4
Kerstin Lindholm (sfp)            Forts, Y1-4,     Styr
Mårten Nurmio (sfp)                Forts, Y1-4,    Y1-4
Kalevi Pohjavirta (saml)        Åter, Y+T1-6,   Styr
Börje Salonen (sdp)                Forts, Y1-4,     Styr
Annalena Sjöblom (sfp)        Forts, Y1-4,      Styr
Börje Ström (sdp)                   Forts, Y1-4,    Styr
Barbro Sulonen (sfp)            Forts, Y1-4,      Y1-4
Kurt Tuominen (vf)               Forts, Y1-4,     Styr
Jörgen Törnqvist (sfp)            Forts, Y1-4,      Styr
Bo Vilander (sdp)                  Forts, Y1-4,       Styr
Bjarne Wretdal (sfp)              Forts Y+T1-6,    Styr
Ingmar Forne (sdp)                Forts, Y1-4,      Styr
(Forne ersättare för Pentti Vähätalo som meddelat jäv)

Sammanfattningsvis per parti

SFP-gruppen (15 ledamöter):
5 för årterremittering,
6 för Tjuda och Ytterkulla åk 1-6,
8 för Ytterkulla 1-4

SDP-gruppen (7 ledamöter):
Dannström ensam i sin grupp, först för återremittering, sedan för både Tjuda och Ytterkulla i den slutliga omröstningen för Ytterkulla

Vänsterförbundet (2 ledamöter):
enhällig för fortsatt behandling och indragning av de tre svenska skolorna

Centergruppen (2 ledamöter):
enhällig för återremittering och för Tjuda och Ytterkulla, Hoikkala röstade även för Ytterkulla 1-4

Samlingspartiet (1 ledamot): återremittering, bevarande av Tjuda och Ytterkulla, styrelsens förslag

Kimitoöns fullmäktige presenteras på kommunens hemsida: http://www.kimitoon.fi/forvaltning/fortroendeorgan/fullmaktige/

Initiativen och fem besvär till styrelsen - Aloitteet ja viisi valitusta hallituksen käsittelyyn

Kommunstyrelsen kommer att behandla skolinitiativen på sitt nästa möte den 2 december. Först behandlas folkomröstningsinitiativet och därefter initiativen för bevarande av skolorna (medborgarinitiativen för bevarande av Mjösunds finska skola, för bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor och byalagsinitiativet för bevarande av Tjuda och Ytterkulla).

Oberoende av om styrelsen röstar för skolinitiativen eller emot (vilket är kommundirektörens förslog)  torde frågan om skolnätet alltså att komma till ny behandling i fullmäktige den 9 december. Styrelsen kan naturligvis rösta mot folkomröstning, men ändå för bevarande av skolorna. Styrelsens förslag går sedan till fullmäktige för avgörande.

Dessutom har fem besvär lämnats in med anledning av skolindragningsbesluten från den 7.10.2009. Förvaltningsdomstolen har begärt kommunstyrelsens utlåtanden med anledning av dessa. Givande av utlåtande finns med på föredragningslistan, men styrelsen kan förstås välja att uppskjuta behandlingen av dem tills fullmäktige haft möjlighet att behandla initiativen.

Föredragningslistan kan läsas här.

Styrelsens presenteras på kommunens hemsida här.

Kunnanhallitus käsittelee koulualoitteet kokouksessaan 2. joulukuuta eli aloitteet on tulossa valtuuston käsittelyyn 9. joulukuuta. Hallitus voi äänestää ehdotuksestaan valtuustolle, aloitteiden puolesta, tai kunnanjohtajan esityksen mukaan niitä vastaa. Ne tulevat joka tapauksessa valtuuston käsittelyyn. Valtuustolla on siis mahdollisuus ottaa uudelleen kantaa kouluverkoston järjestämissen aloitteiden pohjalta. Valtuyuston voi olla puoltamatta kansanäänestystä ja kuitenkin puoltaa aloitteissa mainuttujen koulujen säilyttämistä.

Hallituksen esityslistalla on myös lausunnon antaminen viiden hallinto-oikeuteen jätetyn valituksen johdosta.

Esityslista löytyy tästä.

Hallituksen esittely kunnan kotisivulta tästä.

Kemiönsaaren kunnanjohtaja ei lämpene kansanäänestykselle

26.11.2009 Salon Seudun Sanomissa kerrotaan, että Kunnanhallitus käsittelee ensi viikolla (eli 2.12.2009) vaatimusta kouluverkkoa koskevasta kansanäänestyksestä.

Simola toteaa vaatimuksen olevan perusteeton, sillä kuntalaisten mielipiteistä selvillä ollut valtuusto on tehnyt laillisen päätöksen eivätkä olosuhteet tai tosiasiat päätöksen taustalla ole sen jälkeen muuttuneet. Kunta järjesti yhdeksän avointa kuulemis- ja keskustelutilaisuutta, joissa kuntalaiset saivat ilmaista mielipiteensä. Kansanäänestyksen järjestäminen maksaisi vähintään 25 000 euroa.

SSS:n verkkosivuilla: Kemiönsaaren kunnanjohtaja ei lämpene kansanäänestykselle

Dags att ta till vara invånarnas aktivitet

Insändare i dagens Åbo Underrättelser (24.11.2009):

Ingmar Forne (ÅU 21.11) har rätt i att en noggrannare konsultering av lagstiftningen hade gett information om formkrav för folkomröstningsinitiativ i lagen om kommunala folkomröstningar.

Enligt förvaltningslagens 22 § skall myndigheten uppmana avsändaren att komplettera en bristfällig handling, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. Vad som är onödigt kan diskuteras - det ter sig osannolikt att inte 5 procent undertecknat då namnen representerade över 20 procent - men i det här fallet kom kommunens tjänstemän fram till att komplettering behövs (styrelsen diskuterade uppenbarligen bristerna den 2.11. men komplettering nämns inte i styrelsens protokoll).

Nu finns namnförtydliganden, noggrannare adresser samt yrke eller syssla motsvarande över 9 procent av invånarna. Dessutom föreslås två omröstningsfrågor, ett val mellan mellan fullmäktiges beslut och för den svenska sidan bibehållande av Tjuda och Ytterkulla och, för finska skolväsendet, bevarande av Mjösund. Det ska också vara möjligt att inte ta ställning.

”När fullmäktige beslutat om föranstaltande av en rådgivande folkomröstning, så kan man besvära sig över beslutet, om inte formaliteterna gällande initiativet är uppfyllda”, varnar Forne. Hade han velat bemöta initiativtagarna sakligt hade han kunnat stifta bekantskap med lagstiftningen på www.finlex.fi. Mot fullmäktigebeslut om folkomröstning gäller, enligt kommunallagens 99 §, besvärsförbud. Som Johan Kinos konstaterat i ÅU, rätt ska vara rätt. Nu är det dags att komma till sak.

Initiativen om bevarande av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla som samlades in tillsammans med folkomröstningsinitiativet behövde inte komplettering. Fullmäktige måste behandla intitiativ inom sin befogenhet då de framförs av över 2 procent av de röstberättiagde. Skolfrågan kommer alltså till ny behandling och fullmäktige kan tillfredställa initiativtagarna genom att bevara skolorna.

Det stora arbete med att söka efter olika lösningar för skolsektorn som tjänstemän och förtroendevalda gjort går inte förlorat. Den ökade kunskap kan användas för att optimera planeringen med bibehållna skolor. Genom att fullmäktige fattar ett nytt beslut slipper kommunen, och dess invånare, också den osäkerhet som nu råder. Förvaltningsdomstolen har mottagit besvär och ifall de godkänns måste kommunen bibehålla skolorna i alla fall - och som Forne mycket riktigt påpekar brukar domstolen ta tid på sig.

Tack vare det stora engagemanget tror jag att det finns gott om fullmäktigeledamöter som är beredda att sätta sig in i skolärendet på nytt. Dessutom har det ju framkommit att inbesparingarna, om de alls existerar, är obetydliga.

Hur förklarar man annars att budgetförslaget för bildningssektorn visar på större kostnader 2010 än för 2009? Redan inbesparingarna från fyra fastigheter (som bildningen inte längre halva nästa år behöver betala till tekniska) borde väl täcka de allmänna kostnadsökningarna? Några tecken på att en massa lärar- och skolbiträdeslöner försvinner, såsom Kohtamäkis utredning utgick ifrån i våras, finns inte. Det är bara eleverna från Björkboda som är så få att de ryms utan att den mottagande skolan behöver anställa fler lärare, men inte ens den inbesparingen syns alltså i bildningsbudgetens slutsumma.

Det borde inte längre finnas fullmäktigeledamöter som är beredda att slentrianmässigt fatta samma beslut på nytt. Dels är det säkert flera som, nu då frågan aktualiserats, studerat samgångsavtalet med bilaga. Kommunerna signalerade där klart att åtminstone trelärarskolorna bevaras. Dels är medborgaraktivitet så värdefull för kommunen - och djupt besvikna invånare en så stor förlust -att redan det ger beslutsfattarna nytt mod.

Då det står klart att skolorna bibehålls ställer garanterat många frivilliga upp och jobbar för ökad trivsel och inflyttning - och dessutom tillsammans över tidigare kommun- och språkgränser.  Vilken chans att ta tillvara!

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Skolspiran-bloggens upprätthållare

Komplettering och folkomröstningsalternativ

Vi har kompletterat initiativet till folkomröstning om skolorna i Kimitoöns kommun med flera namnförtydliganden och exaktare adresser samt med yrke eller syssla. Kompletta uppgifter finns nu för ca 570 initiativtagare, vilket utgör mer än de ca 310 som krävs för att uppnå gränsen 5 procent av de röstberättigade.

Vi önskar individualisera vad folkomröstningen ska handla på följande sätt: Två frågor ställs, en om de svenska skolorna och en om de finska skolorna. För den svenska sidan utgår vi från fullmäktiges beslut 7.10.2009 och svenska skolsektionen förslag från den 8.9.2009 som alternativ. För den finska sidan utgår vi från fullmäktiges beslut och ett bibehållande av alla tre skolorna.

Jag önskar att fullmäktige besluter om det svenska skolnätet årskurs 1-6 i Kimitoöns kommun enligt följande:
[   ] Tre svenska skolor (Björkboda, Tjuda, Ytterkulla) dras in.
[   ] En svensk skola (Björkboda) dras in och övriga svenska skolor (även Tjuda och Ytterkulla) bibehålls.
[   ] Jag tar inte ställning till det svenska skolnätet

Jag önskar att fullmäktige besluter om det finska skolnätet årskurs 1-6 i Kimitoöns kommun enligt följande:
[   ] En finsk skola (Mjösundin koulu) dras in.
[   ] I det finska skolnätet görs inga förändringar just nu. Årskurserna 1-6 bibehålls i tre skolor (Mjösundin koulu, Kemiönsaaren keskuskoulu och Taalintehtaan koulu).
[   ] Jag tar inte ställning till det finska skolnätet

Vi hoppas att fullmäktige i snabb ordning tar folkomröstningsinitiativet, initiativet om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor samt initiativet om bevarande av Mjösunds skola till behandling.

Med vänliga hälsningar

Johan Kinos
Arbetsgruppen för skolinitiativen

ÅU: "Kimitoöns namnlistor duger inte"

ÅU har inför dagens tidning talat med Johan Kinos och kommunstyrelseordförande Mårten Nurmio om läget gällande folkomröstningsinitiativet om skolorna.  

ÅU 17.11.2009: 
Kimitoöns namnlistor duger inte

Johan Kinos hade inte möjlighet att kontrollera att alla var just röstberättigade - det hade krävt tillgång till magistratens lista över bosatta i kommunen - men det kontrollerades att personerna hade adress på Kimitoön. Nu pågår arbetet med att komplettera ofullständiga adresser och lägga till yrke eller syssla till några hundratal av undertecknarna för att listorna ska fylla formkraven för folkomröstningsinitaitiv. För initiativen för bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor samt för bevarande av Mjösunds skola krävs inga kompletteringar.

Uudessakaupungissa kouluverkkopäätös siirrettiin

Uudenkaupungin valtuusto palautti kyläkoulujen lopettamispäätöksen eilien 16.11.2009 lisäselvityksiä varten. Halutaan siis tietää mistä ollaan päättämässä. Ja kuntalaisten mielipide on painanut.

Vakka-Suomen Sanomat: Kouluverkkopäätös siirrettiin U:gissa

Myös Uudessakaupungissa on kerätty nimiä kansanäänstystä varten. Siellä esitetystä koluluverkkomuutoksista siis ei ole vielä tehty päätöstä valtuustossa niin kuin meillä Kemiönsaaren kunnassa, missä olemme myös keränneet nimiä uuden päätöksen puolesta kolmen koulun osalta.

Tääsä Uudenkaupungin aloiteteksti (aloitteentekijät ovat lukeneet lakia tarkkaan, eli aloitteen muotoilussa on muotovaatimukset huomioitu):

Tämä on kuntalain 31. §:n mukainen kansanäänestysaloite.
Allekirjoittajat vakuuttavat olevansa äänioikeutettuja Uudenkaupungin kaupungin asukkaita.
Me allekirjoittaneet äänioikeutetut uusikaupunkilaiset esitämme, että Uudenkaupungin kaupunki järjestää neuvoa antavan kansanäänestyksen siitä, tuleeko kouluverkkotyöryhmän ja Uudenkaupungin kaupunginhallituksen esitys koulujen sulkemisesta laittaa täytäntöön Uudenkaupungin kaupunginvaltuustossa vai ei. Joka kohta on täytettävä nimen osalta. 



______________________________________PÄIVÄMÄÄRÄ________________________
ALLEKIRJOITUS            


NIMI_________________________________ AMMATTI____________________________
                   


OSOITE___________________________________________________________________

Begäran om komplettering anlände idag

Johan Kinos har som kontaktperson för skolintitiativen må 16.11.2009 mottagit originallistorna för folkomröstningsinitiativet med en begäran om komplettering. Initiativen för bevarande av skolorna behöver inte kompletteras.

Gällande folkomröstningslistorna skall bland annat tillräckligt många namn kompletterat med yrke eller syssla enligt formkraven och den fråga i vilken folkomröstning önskas noggrannare individualiseras. I initiativet var frågan formulerad så här allmänt:

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att kommuninvånarnas åsikt inte hörts i tillräcklig omfattning då fullmäktige den 7.10.2009 fattade beslut om indragning av skolor och tar härmed initiativ till folkomröstning om skolorna, vilket kräver beslut av fullmäktige utan dröjsmål då vi utgör minst fem procent av de röstberättigade.

Me allekirjoittaneet äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme sitä meltä että kuntalaisten mielipiteitä ei ole kuultu riittävästi ennen kunnanvaltuuston päätöstä 7.10.2009 koulujen lakkauttamisesta ja teemme täten kansanäänestysaloitteen kouluista, josta valtuuston on viipymättä päätettävä kun edustamme vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista.

 Vi återkommer med mera information om hur frågan framskrider.

Ei hallituksen esityslistalla ja kansanäänestysaloitteen muotovaatimuksista

Aloitteet eivät olekaan hallituksen 18.11-kokouksen esityslistalla. Ensi kertaa hallitus kokoontunee 2.12. ja valtuusto 9.12.

Turun Sanomissa 14.11. kunnanjohtaja Tom Simola ihmettelee kansanäänestysaloitetta.

Kemiönsaarella hanke etenee takkuillen, sillä kunta palautti epäselvän ja epätäydellisesti kirjoitetun äänestystä vaativan adressin tarkennettavaksi.
- Adressissa ehdotetaan, että järjestetään kansanäänestys kouluista. Olemme kovasti miettineet , mistä näillä eväillä lopultakin äänestettäisiin kyllä tai ei, sanoo kunnanjohtaja Tom Simola.

Lisäksi TS:n artikkelin mukaan opinahjojen kohtaloon ei äänestyksellä enää voi vaikuttaa. "Lisäksi adressin nimet on kirjoitettu puutteellisesti, kaikkien käsialasta ei saa edes selvää.
Kemiönsaaren väki sai vuoden loppuun asti aikaa täsmentää äänestysesitystään ja pistää nimilistat kuntoon."

Tähän todettakoon, että nimiä listassa oli yli 1200, joista tosiaan 130 niin epäselvästi kirjoitettuja, ettei listoja läpikäydessä pystytty niitä varmasti tulkitsemaan. Siis yli 1000 nimeä on selvästi kirjoitettuna. Nimiselvennyksiä ei ollut kaikkien nimien kohdalla, mutta suurin osa oli kuitenkin luettavissa. Kaikissa oli osoite, suuressa osassa katuosoite, mutta monesta ei ollut täydellistä osoitetta, vaan esim. Kemiö, Dragsfjärd tai Genböle (eli kuitenkin käytännössä esim. postinjakelua varten tarpeeksi tarkka osoite niissä tapauksissa missä ei monta samannimistä). Kunta sai puhtaaksi kirjoitetun nimilistan yhdessä alkuperäisten  kansanäänestysaloitelistojen kanssa. 5 prosenttia äänioikeutetuista on runsaat 300 (viime kuntavaaleissa äänioikeutettuja oli 6043). Luulisi, että näin moneen saadaan aika nopealla aikataululla lisättyä myös ammatti tai toimi, sillä tämä on listoista puuttuva muodollisuus.

Laki neuvoa-antavissa kunnallisissa kansanäänestyksissä noudatettavasta menettelystä 16.7.1990/656
4 § (22.12.1995/1649)
Kuntalain 31 §:ssä tarkoitetussa kansanäänestyksen toimittamista tarkoittavassa kunnan asukkaiden aloitteessa on yksilöitävä asia, josta kansanäänestys halutaan toimitettavaksi. Aloitteen tekijöiden on aloitteessa vakuutettava, että he ovat äänestysoikeutettuja kunnan asukkaita. Aloitteen tekijöiden omakätisten allekirjoitusten alle on selvästi merkittävä heidän nimensä, ammattinsa tai toimensa ja osoitteensa.

TS jatkaa kirjoitusta: "Tom Simolan mielestä olisi hyvä , että valtuusto pääsisi päättämään kansanäänestyksestä.,mutta kalliiksi äänestys tulisi, sillä lasku on vähintään 25.000 euroa."

Tähän sanottakoon, että asian kyllä saa tuoda valtuuston päätettäväksi vaikkei kakkia muodollisuuksia täytetä. Näin toimittiin vaakunakansanäänestyksen kohdalla Raaseborgissa. Siitä puuttui sekä osoitteet että ammatit mutta nimiä oli valtavasti (niin kuin Kemiönsaaressakin), eli asia otettiin valtuustoon. Päätös oli ettei kansanäänestyst järjestetä. Siinäkin tapauksessa kyse oli jo valmiista päätöksestä mistä haluttiin uusi päätös kansanäänestyksen tuloksen pohjalta. Näin tiestysti myös Kemiönsaaressa, eli valtuuston olisi tietenkin kumottava aikasemman päätöksensä, jos valtuusto tulisi siihen tulokseen että kansanäänestys olisi järjestettävä.

Tässä tilanteessa on myös syytä muistaa, että samalla kun kansanäänestysaloite luovutettiin, kunta sai myös aloiteet Mjösundin, Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämisestä, eli vetoomukset uudesta päätöksestä näiden koulujen kohdalla. Näiden aloitteiden takana on selvästi kuntalain vaatimat 2 prosenttia äänioikeutetuista - eli niitä on käsiteltävä valtuustossa - eikä tavallisten kansalaisaloitteiden suhteen ole mitään muotovaatimuksia esim. ammatista. Kuntalain mukaan aloitteet on käsiteltävä 6 kuukauden sisällä, kansanäänestysaloite "välittömästi". Mikään ei estä ripeämpää toimintaa tavallisten aloitteiden osalta (ja kansanäänestysaloitekin on luokiteltavissa tavalliseksi aloitteeksi niin kauan kuin se ei täytä kaikkia muotovaatimuksia).

Ruotsinkielisessä tekstissä on lisää argumenttaja, mm. jätettyjen valitusten merkityksestä ja kunnan mahdollisuudesta erottua edukseen hyväksymällä aloitteet koulujen puolesta.

Inte på styrelsens föredragningslista och om formkrav

Initaitiven finns inte med på kommunstyrelsens föredragningslista inför den 18 november. Nästa styrelsemöte torde hållas den 2 december. Fullmäktige sammanträder den 9 december, men enligt Turun sanomat den 14 november har kommundirektören hittat fel i listorna, så de ska kompletteras till årets slut ... det ska säkert gå lite snabbare än så att komplettera drygt 300 namn (över 5 procent av de röstberättigade) med uppgifer om yrke eller syssla - för det formkravet hade inte beaktats vid namninsamlingen. Det finns alldeles tillräckligt med underskrifter med namnförtydligande och adress.

Lag om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar 16.7.1990/656
4 § (22.12.1995/1649)
Ett initiativ av kommuninvånare enligt 31 § kommunallagen om folkomröstning skall individualisera den fråga i vilken folkomröstning önskas. Initiativtagarna skall i initiativet försäkra att de är röstberättigade kommuninvånare. Under medlemmarnas egenhändiga underskrifter skall deras namn, yrke eller syssla och adress tydligt antecknas.

Av de över 1200 namnen var 130 så otydligt skrivna att de inte kunde tydas vid renskrivningen av namnen som gjordes innan listorna lämnades in, vilket innebär att över 1000 var tydligt skrivna. Kommunen fick alltså utöver originallistorna en utprintad lista med namn. Alla hade inte skrivit ut namnförtydligande - men i de flesta fall gick namnet att läsa i alla fall.  (Insamlingen för en folkomröstning om vapnet i Raseborg hade förresten varken yrke eller adress tillsammans med namnen, men togs upp i fullmäktige utan dröjsmål i alla fall.)

Tom Simola förundrar sig i TS också över vad det ska röstas om då beslutet redan är fattat. Det tyder dels på att han inte vill förstå att fullmäktige naturligtvis kan besluta att återta sitt tidigare beslut. Det är en naturlig förutsättning för en folkomröstning, ifall fullmäktige önskar att en sådan ordnas. Särskilt relevant i sammanhanget är förutom att besvär anförts till förvaltningsdomstolen att kommunen även mottagit initiativ om att nya beslut ska fattas om bevarande av skolorna Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. De initiativen är fullt giltiga. Här finns det ingen lag som kräver att namnen ska vara ackompanjerade av yrke eller syssla. Klart över 2 procent av invånarna har undertecknat initiativen så de måste tas upp i fullmäktige, men för vanliga initaitiv står det inte "utan dröjsmål" i lagen utan "inom sex månader". Samtidigt gäller enligt 23 § i förvaltningslagen att ett ärende skall behandlas utan ogrundat dröjsmål.

Det vettigaste vore att få upp frågan så snabbt som möjligt. Fullmäktige skulle få en chans att korrigera sitt misstag. (Många fullmäktigeledamöter visste inte att beslutet var mot samgångsavtalet och trodde dessutom att indragningarna skulle spara pengar. Tjänstemännen har inte bemött konstaterandet i en ÅU-insändare, publicerad på denna blogg tidigare, att inga  inbesparingar p.g.a. indragningarna av de tre skolorna syns i budgeten 2010, så man kan anta att inte de heller hittat några. Dessutom beaktade inte fullmäktige att det varit inflyttningsöverskott i många år, så fastän befolkningen som helhet ännu minskar några år p.g.a. födelseunderskottet - och även elevantalet ännu lite grann - så lönar det sig inte att  krympa skolnätet för mycket så länge det trots allt finns tillräckligt med elever. Det bör finns rum för en liten inflyttning och också för ett framtida ökat födelsetal.)

Om initaitiven godkänns fattas ett nytt beslut i skolfrågan vilket torde innebära att besvären över indragningsbesluten inte längre är aktuella i förvaltningsdomstolen. Åtminstone skulle ett nytt beslut om bevarande av de tre skolorna (av de fyra skolorna som fullmäktige beslutade dra in) sätta besvären i en ny dager.  Ifall besvären godkänns kan ingen skola dras in förrän efter samgångsavtalet slutat gälla. Det är i kraft till slutet av 2011.

Och vilken bra reklam för kommunen det skulle ge att bevara de tre skolorna: 
Kommunen tar kommuninitiativ på allvar. Kommuninvånarnas engagemang för sin kommun tas till vara. I den här kommunen jobbar föräldrar på talko för sina skolor (det är lättare att ordna talko för skolor som har under 100 elever, vilket skolorna nu har, men två skulle bli betydligt större ifall indragningsbeslutet verkställs). Kommunen försöker undvika parallellklasser i åk 1-6, utan har i stället fler skolor, vilket gör det lättare att hålla kostnaderna nere. Kommunen har flera typer av skolor så att kompetenta lärare har möjlighet att välja vilken de söker till (vissa lärare älskar utmaningen att undervisa i åldersblandade grupper, medan andra älskar den klarhet enkla klasser ger arbetet). Kommunen erbjuder skolor både med sammansatta och enkla klasser i såväl Dragsfjärds- som Kimitoområdet. Kommunen erbjuder alternativ för sina nuvarande invånare och för nyinflyttade! Kommunen tar tillvara trenden att fler barn föds och tror på Statistikcentralens prognos om att befolkningsutvecklingen i kommunen svänger uppåt inom en nära framtid. Kommunen tror på framtiden!

Sannolikt till fullmäktige i december - Todennäköisesti valtuustoon joulukuussa

Kommunstyrelsen fick skolinitiativen för kännedom den 4 november och gav tjänstemännen tid att bereda ärendet till nästa styrelsemöte den 18 november. Fullmäktige fattar beslut om skattesatsarna på sitt möte den 11 november och om budgeten på sitt decembermöte, då alltså även skolfrågan borde komma till ny behandling.

Koulualoitteet annettiin tiedoksi kunnanhallituksen kokouksessa 4. marraskuuta ja virkamiehille annettiin aikaa valmistaa asia ensi kokoukseen, joka pidetään 18. marraskuuta. Valtuusto päättää veroprosenteista 11. marraskuuta ja budgetista joulukuussa, jolloin siis myös kouluasia pitäisi tulla uuteen käsittelyyn.

Näin kirjoitti Salon Seudun Sanomat verkkosivuillaan 5.11.2009: Kemiönsaaren koulujen kansanäänestyksestä päätös vielä tänä vuonna

Kimitoön behöver både små och mindre skolor

Detta är största delen av en text som förbereddes till protestmötet i Furulund den 14.9.2009:

Ifall fullmäktiges beslut av den 7.10.2009 vinner laga kraft arbetar skolorna i Tjuda och Ytterkulla nu sitt sista läsår. Båda skolorna är nyligen renoverade och vardera har aktiva föräldrar som ställer upp för skolan. En indragning av Tjuda skola skulle snart leda till krav på utbyggnad av Amosparkens skola med höga kostnader som följd. Endast om vi genom detta olyckliga indragningsbeslut ”lyckas”skrämma bort tillräckligt många barnfamiljer ryms alla elever in i de kvarvarande skolhusen, men i så fall mister vi ju ännu mera statsbidrag.

För bevarande av skolorna finns många olika skäl:

Historiska skäl

Tjuda skola räknar sina anor ända från 1600-talet, då den äldsta pedagogin (småbarnsskolan) på landsbygden i Finland grundades i Kimito 1649 och fick sitt säte på Tjuda Västergård ca 20 år senare. Pedagogin gav grundläggande utbildning och var gemensam för hela Kimito storsocken. När Tjuda folkskola grundades 1911 erhöll skolan mark på pedagogibostället. Om skolan nu indras bryts alltså en tradition som har funnits i långt över 300 år.


Ytterkulla skola verkar i öns äldsta fungerande skolhus. Grundandet av skolan var det första större projekt som den nygrundade kommunen Dragsfjärd hade att ta ställning till, efter att den grundats 1867. Förberedelserna för bygget krävde många kommunalstämmor och arbetsgrupperna avlöste varandra. Marken donerades av Stüntzi på Dalsbruk. Skolhuset stod färdigt 1878.

Vi har haft många traditionella folkskolor i vår bygd, många har lagts ned, men nu återstår utom dessa två endast skolan i Nivelax. Att dra in en gammal byskola är som att utrota en sällsynt växt- eller djurart. Byskolorna representerar en både kulturell och pedagogisk  särart, som har djupa rötter i vårt samhälle.

Pedagogiska skäl

Barn är olika och har olika behov. Därför behövs både större och mindre skolor. När skolnätet i Kimito reformerades 1993 var utgångspunkten att det skulle finnas valbarhet både på finska och svenska. Visserligen fanns det elevupptagningsområden, men dessa hade en underordnad betydelse. Var och en fick välja skola utgående från skolans profilering. Att en sådan valbarhet finns är viktigt för de familjer som har en klar uppfattning om hur de vill att deras barn skall undervisas. Det gäller främst barn med speciella behov, om det så är att de har en långsammare utveckling eller om de har någon specialbegåvning, som bör tas till vara. Men valfriheten är viktig också för föräldrar som föredrar klara enkla regler.

Enligt de forskare som undersökt klassdynamiken i olika skolformer är enigheten stor om att det i de större skolorna är likheten som är norm. Alla barn i klassen i är i samma ålder och förväntas därför vara på samma nivå. Undervisningen inriktas på klassens majoritet och de som inte kan hänga med i takten erbjuds olika stöd. De som lär sig snabbast lär sig snart att de inte behöver anstränga sig.

I skolor med åldersblandade grupper är det olikheten som är norm. Alla är olika med olika starka och svaga sidor. Eleverna lär sig att ta hänsyn till varandra. Man har också i flera undersökningar konstaterat att eleverna i de små skolorna vågar ta initiativ och vara kreativa. När det inte finns så många kompisar att  välja mellan blir man tvungen att lära sig samarbeta också med dem som är olika. På detta sätt fostrar den lilla skolan till solidaritet.

Angående undervisningen i sammansatta klasser har det sagts bl.a följande:

Sammansatta klasser är inget problem. Det kan säkert kännas så för den som inte är van. Men då man som lärare lär sig utnyttja åldersblandade grupper är det mera fördelar än nackdelar med sammansatta grupper. Inkörningsperioden av eleverna i åk 1 är betydligt kortare då man har andraklassister med i gruppen som visar modell eftersom de redan kan rutiner och system. Även i högre klasser är det många gånger en fördel med åldersblandade grupper. (lokala lärare)

Så kom det en förälder och sa att ”vill ni låna byns strandbastu, så får ni.” Så då gjorde vi det, då var vi en hel dag där i skogen. Så kom det en granne som fiskar i dom där vikarna, med rökt fisk. Det är sånt där! Det bara liksom rullar på.Det blir som ringar på vattnet. (Pia*)

Och sexorna kan sitta på gungan och gunga någon eftermiddag när dom andra har åkt hem. Det finns ingenting som säger att ”nu är jag för stor eller tuff för att gunga eller för stt leka med kottar”. Dom får tillåtelse att göra sånt som dom är intresserade av utan att tänka på hurudana de borde vara. (Gabriella*)

*Gunilla Karlberg-Granlunds doktorsavhandling, Pia sid 176-177, Gabriella sid 178 

Ekonomiska skäl

När elevantalet inom ett område ligger mellan 120 och 150  är det mest ekonomiskt att ha både en större skola med en årskurs per klass (här kallad sexlärarskola, även om lärarantalet kan variera från fyra och uppåt) och en mindre skola med sammansatta klasser (här kallad trelärarskola även om lärarantalet kan variera mellan en och sex). Ideala elevantalet för en sexlärarskola är ungefär 100 (6x17=102) och för en trelärarskola på motsvarande sätt 50.

Eftersom man eftersträvar att undervisningsgrupperna inte blir större än 20 elever säger det sig självt att en sexlärarskola inte ska ha över 120 elever. Eftersom årskullarna varierar starkt, under de senaste tio åren mellan 76 och 55 nyfödda respektive 104 och 60 sjuåringar måste man beakta detta på något sätt. Det bästa sättet är då att fördela eleverna på en sexlärarskola och en mindre skola.

Som exempel väljer jag antalet nybörjare i Kimito, som enligt aktuell statistik under åren 2011 och 2012 är 24 respektive 27 är det ändamålsenligt att sträva efter fördelningen 16+8 respektive 18+9, så att undervisningsgruppen i Tjuda skulle bli 17 i sammansatta 1+2 hösten 2012. På det sättet skulle det i båda skolorna finnas utrymme för eventuell inflyttning. Om alla eleverna skulle börja i Amosparken så skulle det krävas fyra undervisningsgrupper, som skulle vara onödigt små med endast 12-14 elever. Genom att ha två skolor klarar vi alltså av samma elevantal med tre lärare.

Om man betraktar årskurserna i Dragsfjärd år 2010 med 23,18,20, 27, 29 och 20 elever behöver åtminstone två, eventuellt tre, klasser delas helt utan inflyttning. Med en inflyttning på fyra elever inför  2011 skulle troligen ytterligare en delning behövas. Då fungerar Ytterkulla skola som en buffert så  att lärarantalet totalt bibehålls vid nio lärare, men gruppstorlekarna blir betydligt jämnare. Samtidigt är det önskvärt att åtminstone några av de elever som nu går i de högre klasserna i Björkboda väljer att fortsätta direkt i Dalsbruk så att det inte behövs fyra lärare i Ytterkulla hösten 2011.

Vi måste vara beredda på att vi får minst en så stor inflyttning som vi haft de senaste åren och då ska det finnas rum för dem i våra skolor. En kommun som flexibelt låter sina invånare välja mellan olika skolmiljöer har alla möjligheter att locka till sig invånare som bedriver rörelse, kan arbeta på distans eller är beredda att pendla.

Laglighetsskäl

Fullmäktige är skyldigt att i åtminstone tre år följa de regler som vi kommit överens om i samgångsavtalet, där planen för samordning av servicestrukturerna är riktgivande.
I samgångsavtalet står: "I den nya kommunen bibehålls kommundelarnas service i synnerhet genom att skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområden som primärkommunerna bestått av."

I bilagan Plan för samordning av servicestrukturen anges bl.a: "Inom den grundläggande utbildningens årskurser 1- 6 är minimistorleken tre-lärarskolormed undantag av skärgårdsområden. Om elevunderlaget sjunker till mindre än vad som berättigar till tre lärare kan annan verksamhet inom fostran och utbildning fungera som ersättande ifall utrymmen lämpar sig för det."

Angående elevantalet i trelärarskolor finns i dagens läge ingen fast bestämmelse, men medan det fanns sådana grunder ansågs gränsen för en trelärarskola gå vid 36 elever, för två lärare vid 20 elever och för en lärare vid sex elever.

Carola Antskog

20 procent av invånarna kräver nytt beslut om Kimitoöns skolor - Kemiönsaaren kouluasiassa 20 prosenttia asukkaista vaatii uutta käsittelyä

Suomenkielinen teksti alla.

Pressmeddelande     2 november 2009

20 procent av invånarna kräver nytt beslut om Kimitoöns skolor

Idag inlämnas till kommunen initiativet för folkomröstning om skolorna i Kimitoöns kommun med 1245 namn, initiativet om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor med 1181 namn samt initiativet om bevarande av Mjösunds skola med 552 namn. Detta innebär att 20 procent av Kimitoöns invånare önskar att kommunfullmäktige tar skolfrågan till ny behandling. (I senaste kommunalval var de röstberättigade 6043.)

Kommunfullmäktige beslutade den 7.10.2009 dra in de svenskspråkiga skolorna Tjuda i Kimito, Björkboda och Ytterkulla i Dragsfjärd, samt finskspråkiga Mjösund. I den sista omröstningen vann indragningen med 17-10. Det hade räckt med fyra röster till för att bevara Tjuda och Ytterkulla

Indragningen av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla verkar inte ge några inbesparingar utan kan t.o.m. leda till ökade utgifter för kommunen på sikt. Utförliga argument framförs i initativtexterna som finns tillgängliga på http://skolspiran.blogspot.com/

Fullmäktige måste behandla folkomröstningsinitiativet utan dröjsmål, då det tagits av över 5 procent av de röstberättigade, och kan i samband med det fatta ett nytt beslut att bibehålla skolorna. Eftersom kommunens indragningsbeslut fattades på basen av missvisande information och strider mot samgångsavtalet mellan Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommer dessutom flera besvär att lämnas in.

Kommunstyrelsen som sammanträder onsdagen den 4 november har information om initativen på föredragningslistan. Ifall styrelsen går in för att föra ärendet vidare genast kan det behandlas av fullmäktige den 11 november.

Kontaktuppgifter:

Tjuda: Torsten Ekholm tel. 040-5500464
Ytterkulla: Johan Kinos tel. 040 517 0875
Mjösund: Salla-Riikka Vesterlund tel. 050-5328159
Ansvarig för Skolspiran-bloggen: anna.ritamaki(snabel)kolumbus.fi, tel. 050-379 3146

Lehdistötiedote 2.11.2009

Kemiönsaaren kouluasiassa 20 prosenttia asukkaista vaatii uutta käsittelyä

Tänään jätetään kunnalle 1245 allekirjoituksen aloite Kemiönsaaren kunnan kouluja koskevan kansanäänestyksen järjestämisestä, 1181 allekirjoitusta kerännyt aloite Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämisen puolesta sekä 552 allekirjoitusta kerännyt aloite Mjösundin koulun säilyttämisestä. Tämä tarkoittaa, että 20 prosenttia Kemiönsaaren asukkaista toivoo valtuuston ottavan kouluasian uudelleen käsittelyyn. (Viime kuntavaaleissa äänioikeutettuja oli 6043.)

Valtuusto päätti 7.10.2009 lakkauttaa kolme ruotsinkielistä koulua, Tjudan koulun Kemiössä, Björkbodan ja Ytterkullan koulut Dragsfjärdissä ja suomenkielisen Mjösundin koulun Kemiössä. Viimeisessä äänestyksessä lakkautus voitti äänin 17-10. Neljä ääntä lisää olisi tarvittu Tjudan koulun ja Ytterkullan koulun säilyttämiseksi.

Mjösundin, Tjudan ja Ytterkullan koulujen lakkauttaminen ei näytä tuovan säästöjä vaan se voi jopa johtaa lisämenoihin kunnalle. Seikkaperäiset perusteet koulujen säilyttämiseksi on vetoomusteksteissä, joita voi tarkastella osoitteessa http://skolspiran.blogspot.com/

Valtuuston on käsiteltävä kansanäänestysvetoomus viipymättä kun sen on esittänyt yli 5 prosenttia äänioikeutetuista kuntalaisista ja samassa yhteydessä se voi tehdä uuden päätöksen koulujen säilyttämisestä. Koska kunnan lakkautuspäätös on tehty harhaanjohtavien tietojen perusteella ja vastoin Dragsfjärdin, Kemiön ja Västanfjärdin yhdistymissopimusta, tullaan asiasta lisäksi esittämään useita valituksia.

Keskiviikkona 4.11. kokoontuvan kunnanhallituksen esityslistalla aloitteet
annetaan tiedoksi. Jos kunnanhallitus päättää asian valmistelusta heti, voidaan se käsitellä valtuuston kokouksessa 11.11.

Lisätietoja:

Mjösund: Salla-Riikka Vesterlund tel. 050-5328159
Tjuda: Torsten Ekholm tel. 040-5500464
Ytterkulla: Johan Kinos tel. 040 517 0875
Skolspiran-blogista vastaa: anna.ritamaki(poista)kolumbus.fi, tel. 050-379 3146