Inte på styrelsens föredragningslista och om formkrav

Initaitiven finns inte med på kommunstyrelsens föredragningslista inför den 18 november. Nästa styrelsemöte torde hållas den 2 december. Fullmäktige sammanträder den 9 december, men enligt Turun sanomat den 14 november har kommundirektören hittat fel i listorna, så de ska kompletteras till årets slut ... det ska säkert gå lite snabbare än så att komplettera drygt 300 namn (över 5 procent av de röstberättigade) med uppgifer om yrke eller syssla - för det formkravet hade inte beaktats vid namninsamlingen. Det finns alldeles tillräckligt med underskrifter med namnförtydligande och adress.

Lag om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar 16.7.1990/656
4 § (22.12.1995/1649)
Ett initiativ av kommuninvånare enligt 31 § kommunallagen om folkomröstning skall individualisera den fråga i vilken folkomröstning önskas. Initiativtagarna skall i initiativet försäkra att de är röstberättigade kommuninvånare. Under medlemmarnas egenhändiga underskrifter skall deras namn, yrke eller syssla och adress tydligt antecknas.

Av de över 1200 namnen var 130 så otydligt skrivna att de inte kunde tydas vid renskrivningen av namnen som gjordes innan listorna lämnades in, vilket innebär att över 1000 var tydligt skrivna. Kommunen fick alltså utöver originallistorna en utprintad lista med namn. Alla hade inte skrivit ut namnförtydligande - men i de flesta fall gick namnet att läsa i alla fall.  (Insamlingen för en folkomröstning om vapnet i Raseborg hade förresten varken yrke eller adress tillsammans med namnen, men togs upp i fullmäktige utan dröjsmål i alla fall.)

Tom Simola förundrar sig i TS också över vad det ska röstas om då beslutet redan är fattat. Det tyder dels på att han inte vill förstå att fullmäktige naturligtvis kan besluta att återta sitt tidigare beslut. Det är en naturlig förutsättning för en folkomröstning, ifall fullmäktige önskar att en sådan ordnas. Särskilt relevant i sammanhanget är förutom att besvär anförts till förvaltningsdomstolen att kommunen även mottagit initiativ om att nya beslut ska fattas om bevarande av skolorna Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. De initiativen är fullt giltiga. Här finns det ingen lag som kräver att namnen ska vara ackompanjerade av yrke eller syssla. Klart över 2 procent av invånarna har undertecknat initiativen så de måste tas upp i fullmäktige, men för vanliga initaitiv står det inte "utan dröjsmål" i lagen utan "inom sex månader". Samtidigt gäller enligt 23 § i förvaltningslagen att ett ärende skall behandlas utan ogrundat dröjsmål.

Det vettigaste vore att få upp frågan så snabbt som möjligt. Fullmäktige skulle få en chans att korrigera sitt misstag. (Många fullmäktigeledamöter visste inte att beslutet var mot samgångsavtalet och trodde dessutom att indragningarna skulle spara pengar. Tjänstemännen har inte bemött konstaterandet i en ÅU-insändare, publicerad på denna blogg tidigare, att inga  inbesparingar p.g.a. indragningarna av de tre skolorna syns i budgeten 2010, så man kan anta att inte de heller hittat några. Dessutom beaktade inte fullmäktige att det varit inflyttningsöverskott i många år, så fastän befolkningen som helhet ännu minskar några år p.g.a. födelseunderskottet - och även elevantalet ännu lite grann - så lönar det sig inte att  krympa skolnätet för mycket så länge det trots allt finns tillräckligt med elever. Det bör finns rum för en liten inflyttning och också för ett framtida ökat födelsetal.)

Om initaitiven godkänns fattas ett nytt beslut i skolfrågan vilket torde innebära att besvären över indragningsbesluten inte längre är aktuella i förvaltningsdomstolen. Åtminstone skulle ett nytt beslut om bevarande av de tre skolorna (av de fyra skolorna som fullmäktige beslutade dra in) sätta besvären i en ny dager.  Ifall besvären godkänns kan ingen skola dras in förrän efter samgångsavtalet slutat gälla. Det är i kraft till slutet av 2011.

Och vilken bra reklam för kommunen det skulle ge att bevara de tre skolorna: 
Kommunen tar kommuninitiativ på allvar. Kommuninvånarnas engagemang för sin kommun tas till vara. I den här kommunen jobbar föräldrar på talko för sina skolor (det är lättare att ordna talko för skolor som har under 100 elever, vilket skolorna nu har, men två skulle bli betydligt större ifall indragningsbeslutet verkställs). Kommunen försöker undvika parallellklasser i åk 1-6, utan har i stället fler skolor, vilket gör det lättare att hålla kostnaderna nere. Kommunen har flera typer av skolor så att kompetenta lärare har möjlighet att välja vilken de söker till (vissa lärare älskar utmaningen att undervisa i åldersblandade grupper, medan andra älskar den klarhet enkla klasser ger arbetet). Kommunen erbjuder skolor både med sammansatta och enkla klasser i såväl Dragsfjärds- som Kimitoområdet. Kommunen erbjuder alternativ för sina nuvarande invånare och för nyinflyttade! Kommunen tar tillvara trenden att fler barn föds och tror på Statistikcentralens prognos om att befolkningsutvecklingen i kommunen svänger uppåt inom en nära framtid. Kommunen tror på framtiden!