Liten är naggande god - Pieni on parempi

Byaverksamhet i Finland rf har 2008 get ut en intressant broschyr som beskriver forskningen kring små skolor. Skolbeslutet kommer att forma öns framtid. Frågan är så viktigt att vi hoppas att fullmäktigeledamöterna kan lägga ner en halvtimme på att bekanta sig med informationen som baserar sig på 166 forskningsrapporter. Kohtamäkis kritik av små skolor stämmer inte överens med forskningen. På sidan 5 kan man läsa t.ex. att ”svaga elever som går i små skolor klarar sig mycket bättre i standardiserade test”.

Liten är naggande god - Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning 1/2008 pdf

Vi skickar ut broschyren tillsammans med initiativtexterna till fullmäktigemedlemmarna. I samma utskick går även Tjuda-Gesterby byalags och Kärrabuktens byaråds vädjan om ett nytt beslut i skolfrågan.

Suomen kylätoiminta ry on julkaissut kiinnostavan kirjasen, jossa kerrotaan pienistä kouluista tutkimusten valossa. Koulupäätös muovaa saaremme tulevaisuutta. Sillä asia on niin tärkeä meidän toivomuksenamme on, että valtuuston jäsenet varaavat puolisen tuntia aikaa tutustuakseen tekstiin, joka perustuu perustuu 166 tutkimusraporttiin. Tulokset eivät tue Kohtamäen kritiikkiä pieniä kouluja vastaan. Sivulla 5 todetaan, että ”pienten koulujen huono-osaiset oppilaat pärjäävät huomattavasti paremmin vakiokokeissa”.

Pieni on parempi - Pienten koulujen laatu tutkimusten valossa 1/2008 pdf Lähetämme julkaisun yhdessä aloitetekstien kanssa valtuuston jäsenille. Samassa lähetyksessä on myös Tjuda-Gesterbyn ja Kärrabuktenin kyläneuvoston vetoomus. Torsten Ekholm 040-5500464 Johan Kinos 040 517 0875 Salla-Riikka Vesterlund 050-5328159

Gesterby-Tjuda byalag och Kärrabuktens Byaråd ber om ny skolnätsbehandling

Motion till Kimitoöns kommun, enligt 28 § i kommunallagen.

Ärende:
Utvecklingsplan för förskolans och den grundläggande utbildningens skolnät på Kimitoön.

Bakgrund:
- När Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner slogs ihop gjordes samgångsavtal där parterna kom överens bland annat i § 4.2 att ”skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområdena som primärkommunerna bestått av.”
För att förtydliga avtalet gjordes en bilaga, vars § 4.2 sägs bland annat att ”Inom den grundläggande utbildningens årskurser 1-6 är minimistorleken tre-lärarskolor med undantag av skärgårdsområden.”
- Svenska skolsektionen beslöt den 8.9.2009 att ”Tjuda skola åk 1-6 och Ytterkulla skola åk 1-6 ges arbetsro i fyra år och sedan bedömer man situationen på nytt. Björkboda skolas elever flyttas till Ytterkulla skola.”
- Kommunstyrelsen brydde sig inte om svenska skolsektionens beslut utan beslöt bland annat att både Tjuda och Ytterkulla skolorna stängs.
- Kommunfullmäktige tog inte heller i beaktande svenska skolsektionens beslut. Fullmäktige brydde sig inte heller om samgångsavtalets text utan beslöt efter flera omröstningar bland annat att både Tjuda och Ytterkulla skolorna stängs.

Motion:
Vi vädjar till kommunen att ärendet tas på nytt till behandling i kommunfullmäktige med följande motivering;
- Svenska skolsektionens beslut är genomtänkt och borde ha större vikt i beslutsfattandet.
- Svenska skolsektionens beslut är enligt samgångsavtalet. Vi, kommun- invånare väntar att politikerna respekterar gjorda avtal.
− Svenska skolsektionens beslut är den bästa med tanke på vår kommuns framtid.

Kimito, 23.10 2009

Ulla Andersson
ordförande, Gesterby - Tjuda byalag

Esa Mäkelä
ordförande, Kärrabuktens Byaråd

Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

Den  här insändaren av fullmäktigeledamot Carola Antskog publicerades i Åbo Underrättelser den 27 oktober 2009. Hon har jämfört budget 2009 och budgetförslag 2010 och inte funnit några besparingar p.g.a. indragningarna av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. Insändaren är ett svar på kommundirektörens tidigare insändare som även finns publicerad  här.
Tämä on ruotsinkielinen vastaus kunnanjohtajan tekstiin, joka on luettavissa myös suomeksi tässä.

 Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

I en insändare (ÅU 24.10) framför kommundirektör Tom Simola helt korrekt att elevantalet under de sex senaste åren har minskat med 21%. Däremot har han fel då han påstår att utgifterna i form av lärarlöner består. Samtidigt som elevantalet har minskat har även lärarantalet minskat. För sex år sedan hade t.ex. Ytterkulla,Västanfjärd och Hitis-Rosala sammanlagt 5+4+2=11 basgrupper. Nästa läsår har dessa tre skolor sammanlagt 3+3+1=7 basgrupper, vilket motsvarar en minskning med hela 36%. På motsvarande sätt är om två år antalet klasser i åk 7-9 i Kimitonejdens skola 25% färre än i år.

Utan att alls reflektera över att Kimitoön under hela 2000-talet haft ett klart flyttningsöverskott av barn under skolåldern vidhåller kommundirektören att elevantalet minskar med över 20 per år. Redan helt utan inflyttning blir det överfullt i de svenska skolor som enligt beslutet av den 7 oktober kvarstår. De fina specialsalarna i Dalsbruk och Amosparken degraderas till vanliga klassrum.

Med beaktande av att informationen till fullmäktige var lika missvisande som kommundirektörens påstående om att endast skolindragningar kan leda till minskade kostnader är det lätt att förstå att det finns fullmäktigeledamöter som ännu hoppas att beslutet kan ändras. I det budgetförslag som bildningsnämnden behandlat är det svårt att hitta någon annan inbesparing än den som härleder sig till stängningen av Björkboda skola. Samtidigt verkar indragningen av Mjösunds skola leda till att utgifterna för den finska utbildningen i Kimito stiger med 17%, varvid slutresultatet av hela beslutet blir att kommunen ingenting sparar.
Ett bättre sätt att spara är att med bibehållen skjutsrätt styra eleverna så att det blir jämnstora grupper i de skolor vi har. Femton års erfarenhet av detta under åren 1991-2006 i Kimito har visat att föräldrarna helt naturligt väljer skola så att det blir så ekonomiskt som möjligt för kommunen. Om man hade haft kvar det systemet hösten 2008 kunde de trettio eleverna i årskurs 2 detta år varit fördelade så att 20 av dem skulle gå i Amosparken och 10 i Tjuda, där de tillsammans med klassen över skulle bilda en grupp om 19 elever. Nu är de fördelade 24+6, vilket kräver en halv lärartjänst till i Amosparken, då den stora klassen delas i vissa ämnen. På motsvarande sätt har Keskuskoulu en extra lärarresurs för elever, som utan annan tilläggskostnad än skjutsarna, kunde ha placerats i Mjösund.

Rätten att välja mellan en skola med enkla klasser och en mindre skola med sammansatta klasser är en service som få kommuner har kunnat erbjuda sina invånare. Om vi kan återinföra detta har vi alla förutsättningar att locka till oss kvalitetsmedvetna familjer, så att elevantalet under de kommande åren inte minskar alls i nybörjarklasserna, utan så småningom vänder uppåt. Mödrarådgivningen i Kimito rapporterar en klar uppgång i antalet nyfödda. Statistikcentralens prognos visar en uppgång i befolkningsmängden efter sex år.

Carola Antskog, Kimitoön

Pelastakaa Kemiönsaaren kyläkoulut

Tämä Kepa Trompin teksti, lyhennettynä, ilmestyi Salon Seudun Sanomien mielipidesivulla 27. lokakuuta 2009 / Den här texten i svensk version har publicerats i Åbo Underrättelser den 24 oktober (men finns tyvärr endast på finska här på bloggen): 

Estäkää hyvät ihmiset historiallinen onnettomuus. Pelastakaa Kemiönsaaren viimeiset kyläkoulut.

Kestämättömin perustein tehty päätös Ytterkullan, Tjudan ja Mjösundin kyläkoulujen lopettamisesta on peruttava! Koulujen lopettamista on perusteltu säästöillä mutta mitään todellisia laskelmia ei ole esitetty säästöistä. Ei ole myöskään esitetty laskelmia koulujen lopetuksesta syntyvistä kuluista. Luottamushenkilöiden oli miltei mahdoton kyseenalaistaa laskentaperusteita, koska heillä ei ollut käytettävissään laskennassa tarvittavaa aineistoa. Herää kysymys: Miksi asialla oli niin hirmuinen kiire? Peruttakaamme onneton päätös.

Miettikäämme mieluummin keinoja joilla saisimme lisättyä Kemiönsaaren vetovoimaisuutta jotta saisimme tänne uusia lapsiperheitä molemmista kieliryhmistä. Pienet yksilölliset kyläkoulut ovat saaremme rikkaus uusien lapsiperheiden houkuttelemiseksi. Pessimistiset ennusteet lapsiluvun vähenemisestä toteuttavat itseään jatkuvasti hoettuna. Sen sijaan kylkoulujen säilyttäminen ja edelleen kehittäminen lisäävät vaihtoehtoja ja houkuttelevat ihmisiä muuttamaan ruuhkasuomesta alueelle joka tarjoaa puhtaan ja viihtyisän luonnonympäristön, ja rikkaan kulttuurielämän .

Lähikaupoissasi eri puolilla saarta kerätään äänioikeutettujen kunnan asukkaiden nimiä kolmeen aloitelistaan.

Valkoinen lista on kansanäänestysaloite Kemiönsaaren kunnan kouluista.

Keltainen lista on Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämiseksi kerättävä vetoomus.

Sininen on aloite Mjösundin koulun säilyttämiseksi.

Allekirjoittakaa kaikki kolme listaa mikäli haluatte olla tukemassa sellaista Kemiönsaaren kuntaa jossa asioista päätetään avoimesti, alueellisesti oikeudenmukaisesti ja asukkaita kuunnellen kunnallislain hengen mukaisesti.

Hyvä kuntakokonaisuus muodostuu elinvoimaisista ja omaleimaisista kylistä joissa jokaisella ikäryhmällä on oma paikkansa yhteisön toimivana jäsenenä. Kyläkoulu on kylän sydän jossa eri-ikäiset voivat kohdata  harrastaa ja olla vuorovaikutuksessa. keskenään.

Puolusta koulujamme - allekirjoita vetoomukset. Nimilistat kerätään kaupoista keskiviikkona 28.10.

Kepa Tromp
omaishoitaja

Med ditt stöd kan fullmäktige ännu rädda våra byskolor

Vi arbetar tillsammans för att möjliggöra ett nytt beslut i skolfrågan i Kimitoöns kommun och rekommenderar att alla kommuninvånare som stöder byskolorna skriver under alla tre listorna, initiativet till folkomröstning, för Tjuda och Ytterkulla samt för Mjösunds skola. Texterna kan läsas här på skolspiran.blogspot.com, men själva undertecknandet måste ske på papper.

Fullmäktige måste behandla folkomröstningsinitiativet utan dröjsmål och kan i samband med det fatta ett nytt beslut att bibehålla skolorna. Alla i fullmäktige stödde bevarandet av de finskspråkiga skolorna i Dalsbruk och Kimito centrum och en majoritet stödde Tjuda och Ytterkulla eller bara Ytterkulla. Det räcker med att några ledamöter till inser att det lönar sig att bevara skolorna. Eftersom kommunens indragningsbeslut av den 7.10.2009 fattades på oklara grunder och strider mot samgångsavtalet kommer besvär att lämnas in. Det leder sannolikt till att kommunen ändå inte kan stänga skolorna enligt beslutet. I den här situationen är det klokast för alla att låta skolorna fortsätta.

Många skolor har stängts tidigare, men då har det handlat om skolor med bara en lärare och ordentligt under 20 elever. Nu håller kommunen på att stänga betydligt större, livskraftiga skolor. De två svenskspråkiga skolorna är traditionella trelärarskolor. Ytterkulla i Dragsfjärds kyrkby har ännu detta läsår fyra lärare för sina 48 elever. Trots att stora årskullar går vidare till högstadiet är elevunderlaget gott, särskilt om man räknar med tillskottet av elever från Björkbodaområdet. Tjuda skola i Kimito har nu 38 elever, men skulle ha kapacitet att ta emot fler, så att gruppstorleken i närliggande Amosparkens skola kan hållas på en god nivå utan att klasserna där behöver delas. Mjösunds finskspråkiga skola är med sina 28 elever känd för sin goda integrering av specialelever och sin mångsidiga pedagogik. Många söker sig till skolan trots långa skolresor.

Vi hoppas att Kimitoöborna förstår vad stängningsbeslutet i verkligheten innebär för vår kommun. Uppväger de minimala eller ickeexisterande inbesparingarna alla de negativa effekter som en skolstängning medför? Risken är t.o.m. stor att det blir dyrare. Ibland finns det behov av byte av skola, t.ex. p.g.a. mobbning. Den här möjligheten består ifall flera skolor finns kvar.

Det är ännu möjligt att påverka. Listorna finns bland annat i butiker runt om i kommunen. Den 28 oktober samlar vi in dem för att i god tid inför nästa fullmäktigemöte överlämna initiativen till kommunen.

Om vi inte nu värnar om kommunens sista byskolor får vi dem aldrig åter.

Johan Kinos, Torsten Ekholm och Salla-Riikka Vesterlund från arbetsgruppen för skolinitiativen

Initiativ till folkomröstning om skolorna - Kansanäänestysaloite kouluista

Till fullmäktige i Kimitoöns kommun           
Initiativ till FOLKOMRÖSTNING
om skolorna i Kimitoöns kommun

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att kommuninvånarnas åsikt inte hörts i tillräcklig omfattning då fullmäktige den 7.10.2009 fattade beslut om indragning av skolor och tar härmed initiativ till folkomröstning om skolorna, vilket kräver beslut av fullmäktige utan dröjsmål då vi utgör minst fem procent av de röstberättigade.

Kemiönsaaren kunnanvaltuustolle
KANSANÄÄNESTYSALOITE
Kemiönsaaren kunnan kouluista

Me allekirjoittaneet äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme sitä meltä että kuntalaisten mielipiteitä ei ole kuultu riittävästi ennen kunnanvaltuuston päätöstä 7.10.2009 koulujen lakkauttamisesta ja teemme täten kansanäänestysaloitteen kouluista, josta valtuuston on viipymättä päätettävä kun edustamme vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista.

Kommunallagen (365/1995)
31 § Initiativ till folkomröstning
Initiativ till en folkomröstning kan tas av minst fem procent av kommunens röstberättigade invånare. Fullmäktige skall utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet skall ordnas.
- Fem procent av kommunens röstberättigade är drygt 300 (kommunalvalet 2008 var antalet röstberättigade 6043).

Kuntalaki (365/1995)
31 § Kansanäänestysaloite
Kansanäänestysaloitteen voi tehdä vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista kunnan asukkaista. Valtuuston on viipymättä päätettävä, toimitetaanko aloitteessa tarkoitettu kansanäänestys.
- Viisi prosenttia kunnan äänioikeutetuista on runsaat 300 (kunnanvaaleissa 2008 äänioikeutettuja oli 6043).

För Tjuda och Ytterkulla skolor - Tjudan ja Ytterkullan koulujen puolesta

Till fullmäktige i Kimitoöns kommun           
Initiativ om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att Tjuda och Ytterkulla skolor bör bevaras med årskurserna 1-6 och tar initiativ till att fullmäktige ändrar sitt beslut av den 7.10.2009 om indragning, med följande motiveringar:
•    Skolorna har ett enormt kulturellt och pedagogiskt värde för såväl närsamhället som för hela kommunen. Tjuda skola har verkat sedan 1911 och mäter sina anor till Tjuda pedagogis grundande 1649. Ytterkulla skola har verkat sedan 1878 i kommunens äldsta fungerande skolfastighet.
•    Skolbyggnaderna är renoverade och har nyligen förstorats med tilläggsutrymmen. De är välanpassade för undervisningsändamål. De är trivsamma och ändamålsenliga för lärare, elever och övrig personal.
•    Ett värdefullt talkoarbete för skolorna har gjorts av föräldrar och bybor och det finns en stor beredskap för ett fortsatt engagemang.
•    Det är ekonomiskt fördelaktigt att bibehålla Tjuda och Ytterkulla. Fullmäktige har inte haft tillgång till information om de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativ. Indragningarna leder till att parallellklasser måste bildas i Amosparken och Dalsbruk, vilket kan leda till att fler lärare behövs än ifall Tjuda och Ytterkulla bevaras. Amosparken och Dalsbruk är planerade för 6 lärare och risken är mycket stor för att det krävs en kostsam tillbyggnad av Amosparken ifall Tjuda dras in.
•    Möjligheten att välja mellan olika skolor (enkla eller sammansatta klasser, olika skolmiljöer) ger kommunen en unik konkurrensfördel för inflyttare, vilket i sin tur ökar kommunens statsandelar och skatteinkomster.
•    Enligt svenska skolsektionens enhälliga åsikt bör såväl Tjuda som Ytterkulla skolor bevaras. Sektionen framför också att elevupptagningen justeras. Då kan eleverna fördelas på ett optimalt sätt och lärarresurserna användas ekonomiskt och pedagogiskt effektivt.
•    Fullmäktiges beslut bryter mot samgångsavtalet som enligt kommunindelningslagen måste följas i åtminstone tre år (fram till slutet av 2011). Ett tillräckligt elevunderlag finns för två skolor i såväl Kimitoområdet som Dragsfjärdsområdet.
o    Tjuda har 38 elever och sammanlagt finns i Kimitoområdet 135 elever i åk 1-6.
o    Ytterkulla har 47 elever, om Björkbodaeleverna räknas med 68 elever, och i Dragsfjärdsområdet som helhet 136 elever i åk 1-6.
Såväl Tjuda som Ytterkulla har förutsättningar att verka som livskraftiga trelärarskolor långt in i framtiden.

Kommunallagens 28 § Initiativrätt: Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen […] Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

Samgångsavtalet
”I den nya kommunen bibehålls kommundelarnas service i synnerhet genom att skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområden som primärkommunerna bestått av.”

Mjösundin koulun puolesta - För Mjösunds skola

Kemiönsaaren kunnanvaltuustolle           
Aloite Mjösundin koulun säilyttämiseksi

Me äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme tyytymättömiä valtuustossa 7.10.2009 tehtyyn päätökseen lakkauttaa Mjösundin koulu. Vaadimme, että Mjösundissa sijaitsee tulevaisuudessakin koulu, jossa luokkien 1-6 rinnalla myös erityisoppilaat saavat mahdollisuuden. Lapselle on annettava oikeus viihtyisään ja turvalliseen kouluympäristöön. Koulun on oltava yhteisö, joka tukee ja turvaa lapsen kehitystä ja kasvua. Koulunkäynnin tulee tapahtua lapsen, ei eurojen ehdoilla. Opetuksen on vastattava oppilaan omia taitoja ja kykyjä. Erilaisten oppilaiden erilaiset tarpeet on otettava huomioon. Erityisopetuksen on oltava laadukasta ja sen on luotava vahvat lähtökohdat tulevaan. Tällainen koulu on lapsen parhaaksi, tällainen koulu on Mjösundin koulu.

•    Oppilaiden siirtäminen Kemiönsaaren keskuskouluun ei toisi säästöjä opettajakuluissa, sillä Kemiön alueen oppilasmäärällä tarvitaan joka tapauksessa 6 perusopetusryhmää, saman verran kuin nykyisissä yksiköissä.
•    Mjösundin koululla on pitkä ja onnistunut historia erityisoppilaiden integroimisessa muuhun opetukseen. Tämä on osoittautunut elintärkeäksi mahdollisuudeksi niille oppilaille, jotka tarvitsevat erityistä tukea oppimisessa.
•    Valtuuston päätös pohjautuu selvitykseen, jossa erityisopetuksen asemaa ei ole huomioitu lainkaan. Viime tilinpäätöksen mukaan Mjösundin oppilaskohtaiset kustannukset olivat 9454 euroa, keskuskoulun 9115 euroa. Jos huomioidaan erityisoppilaiden kuntaan tuomat valtionosuudet nykyinen 28 koululaisen määrä vastaa noin 36 koululaista. Mjösundin koulu on siis kustannustehokas.
•    Mjösundin koulu on vahva yhteisö, joka kokoaa lapset, vanhemmat, opettajat, kyläläiset ja yritykset yhteen sekä synnyttää ympärilleen talkoohenkeä ja tahtoa. Sen olemassaolo on perusedellytys yritysten ja kylän toiminnallisuuden säilyttämiseksi.
•    Mjösundin koulu antaa lapselle luonnonläheisen ja turvallisen kasvuympäristön.
•    Mjösundin koulu on mahdollisuus, se on vaihtoehto, johon halutaan tarttua. Suuri osa vanhemmista osallistuu lastensa matkakustannuksiin, sillä he ovat valinneet Mjösundin koulun, vaikka asuvat koulun alueen ulkopuolella.
•    Mjösundin koulu on houkutellut ihmisiä muuttamaan saarelle ja sen lakkauttaminen saa varmasti ihmisiä myös muuttamaan pois. Saaren pohjoisosa on potentiaalista muuttoaluetta Turussa ja Salossa työskenteleville. Mjösundin kylän kasvumahdollisuudet tiilitehtaan ympärillä ovat realistiset. Nämä seikat osoittavat, että kunnan paremman tulevaisuuden kannalta, Mjösundin elinvoimaisuus on säilytettävä.

Kuntalain 28 § Aloiteoikeus
Kunnan asukkaalla on oikeus tehdä kunnalle aloitteita […] Jos valtuuston toimivaltaan kuuluvassa asiassa aloitteen tekijöinä on vähintään kaksi prosenttia äänioikeutetuistakunnan asukkaista, asia on otettava valtuustossa käsiteltäväksi viimeistään kuuden kuukauden kuluessa asian vireilletulosta.

Till kommunfullmäktige i Kimitoöns kommun       
Initiativ om bevarande av Mjösunds skola

Sammanfattning av den finskspråkiga texten: Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun är missnöjda med fullmäktiges beslut av den 7.10.2009 om indragning av Mjösunds skola. Vi kräver att det i Mjösund även i framtiden skall finnas en skola där även specialelever erbjuds möjligheter vid sidan av årskurserna 1-6.

Bland annat framför vi följande argument: Det sparar inte i lärarkostnader att flytta Mjösundin koulus elever till Kemiönsaaren keskuskoulu eftersom det i vilket fall som helst behövs 6 basgrupper. Mjösunds skola är mycket kostnadseffektiv med beaktande av integreringen av specialelever. Skolan har lockat många familjer att flytta till Kimito och en indragning av den leder säkerligen till att flera flyttar bort. Det finns ett stort engagemang för skolan som ligger i ett tillväxtområde med stor potential.