Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

Den  här insändaren av fullmäktigeledamot Carola Antskog publicerades i Åbo Underrättelser den 27 oktober 2009. Hon har jämfört budget 2009 och budgetförslag 2010 och inte funnit några besparingar p.g.a. indragningarna av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. Insändaren är ett svar på kommundirektörens tidigare insändare som även finns publicerad  här.
Tämä on ruotsinkielinen vastaus kunnanjohtajan tekstiin, joka on luettavissa myös suomeksi tässä.

 Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

I en insändare (ÅU 24.10) framför kommundirektör Tom Simola helt korrekt att elevantalet under de sex senaste åren har minskat med 21%. Däremot har han fel då han påstår att utgifterna i form av lärarlöner består. Samtidigt som elevantalet har minskat har även lärarantalet minskat. För sex år sedan hade t.ex. Ytterkulla,Västanfjärd och Hitis-Rosala sammanlagt 5+4+2=11 basgrupper. Nästa läsår har dessa tre skolor sammanlagt 3+3+1=7 basgrupper, vilket motsvarar en minskning med hela 36%. På motsvarande sätt är om två år antalet klasser i åk 7-9 i Kimitonejdens skola 25% färre än i år.

Utan att alls reflektera över att Kimitoön under hela 2000-talet haft ett klart flyttningsöverskott av barn under skolåldern vidhåller kommundirektören att elevantalet minskar med över 20 per år. Redan helt utan inflyttning blir det överfullt i de svenska skolor som enligt beslutet av den 7 oktober kvarstår. De fina specialsalarna i Dalsbruk och Amosparken degraderas till vanliga klassrum.

Med beaktande av att informationen till fullmäktige var lika missvisande som kommundirektörens påstående om att endast skolindragningar kan leda till minskade kostnader är det lätt att förstå att det finns fullmäktigeledamöter som ännu hoppas att beslutet kan ändras. I det budgetförslag som bildningsnämnden behandlat är det svårt att hitta någon annan inbesparing än den som härleder sig till stängningen av Björkboda skola. Samtidigt verkar indragningen av Mjösunds skola leda till att utgifterna för den finska utbildningen i Kimito stiger med 17%, varvid slutresultatet av hela beslutet blir att kommunen ingenting sparar.
Ett bättre sätt att spara är att med bibehållen skjutsrätt styra eleverna så att det blir jämnstora grupper i de skolor vi har. Femton års erfarenhet av detta under åren 1991-2006 i Kimito har visat att föräldrarna helt naturligt väljer skola så att det blir så ekonomiskt som möjligt för kommunen. Om man hade haft kvar det systemet hösten 2008 kunde de trettio eleverna i årskurs 2 detta år varit fördelade så att 20 av dem skulle gå i Amosparken och 10 i Tjuda, där de tillsammans med klassen över skulle bilda en grupp om 19 elever. Nu är de fördelade 24+6, vilket kräver en halv lärartjänst till i Amosparken, då den stora klassen delas i vissa ämnen. På motsvarande sätt har Keskuskoulu en extra lärarresurs för elever, som utan annan tilläggskostnad än skjutsarna, kunde ha placerats i Mjösund.

Rätten att välja mellan en skola med enkla klasser och en mindre skola med sammansatta klasser är en service som få kommuner har kunnat erbjuda sina invånare. Om vi kan återinföra detta har vi alla förutsättningar att locka till oss kvalitetsmedvetna familjer, så att elevantalet under de kommande åren inte minskar alls i nybörjarklasserna, utan så småningom vänder uppåt. Mödrarådgivningen i Kimito rapporterar en klar uppgång i antalet nyfödda. Statistikcentralens prognos visar en uppgång i befolkningsmängden efter sex år.

Carola Antskog, Kimitoön