Så röstade fullmäktige om skolinitiativen 9.12.2009

Fullmäktige röstade om skolinitiativen den 9 december 2009, vilket innebar att fullmäktige hade möjligheten att ompröva sitt beslut av den 7 oktober om indragning av fyra skolor. Initiativen var för folkomröstning, för Tjuda och Ytterkulla skolor (ett med insamlade namn + ett från byalagen kring de båda skolorna) och för bevarande av Mjösunds skola.

Först röstade fullmäktige om ordningsföljden mellan paragraferna. Förslaget att först behandla initiativen för bevarande av skolorna och först sedan folkomröstningsinitiativet förlorade med 23-4. Därefter övergick man till att behandla folkomröstningsinitativet.

För folkomröstning röstade samma fyra personer hade röstat för ändring av ordningsföljden:

- Carola Antskog (sfp)

- Marjaana Hoikkala (c)

- Anders Laurén (sfp)

- Kalevi Pohjavirta (saml)

Sedan föreslog Carola Antskog med stöd av Anders Laurén att initiativen för de tre skolorna godkänns. Rune Friman, understödd av Sixten Laine och Johanna Jansson, föreslog att Ytterkulla och Tjuda bevaras. Friman önskade att finska och svenska skolväsendet skulle behandlas skilt. Efter pausen blev det ändå omröstning mellan Frimans och Antskogs förslag.

I detta skede vann Antskogs förslag med 22-4 och en nedlagd.

Sedan sattes förslaget om bevarande de tre skolorna mot styrelsens förslag enligt vilket initiativen skulle förkastas. Skolindragningsförespråkarna vann med 7-20.

De som röstade för bevarandet av skolorna var:

- Antskog, Hoikkala, Laurén och Pohjavirta (som även röstat för folkomröstning, se ovan)

samt

- Rune Friman, Johanna Jansson och Sixten Laine (alla sfp)

Frånvarande var: Johan Johansson, Bjarne Wretdal från sfp samt Curt Dannström, och Petri Vähätalo från SDP. Deras suppleanter var Jan Drugge och Bo Lundell, Ingmar Forne och Dan Nervander.

Följande ledamöter röstade alltså för skolindragningarna:

- Inger Wretdal (sfp), fullordf.

- Esko Antikainen (vf)          

- Yngve Engblom (sfp)

- Eva-Stina Hellbom (sdp)     

- Kalevi Kallonen (c)             

- Jorma Leppänen (sdp)          

- Wilhelm Liljeqvist (sfp)    

- Kerstin Lindholm (sfp)  

- Mårten Nurmio (sfp)  

- Börje Salonen (sdp)    

- Annalena Sjöblom (sfp)    

- Börje Ström (sdp) 

- Barbro Sulonen (sfp)  

- Kurt Tuominen (vf)

- Jörgen Törnqvist (sfp) 

- Bo Vilander (sdp) 

- Jan Drugge (sfp)

- Bo Lundell (sfp)

- Ingmar Forne (sdp)

- Dan Nervander (sdp)

Så här röstade fullmäktige om skolorna den 7.10.2009

I oktober fanns tio ledamöter som stödde Tjuda och Ytterkulla åk 1-6. Av dessa hade två förhinder att delta på decembermötet. Dessutom hade Kallonen hade ändrat åsikt för skolindragningarna. De övriga sju höll alltså fast vid att de önskade bevara skolorna. Ingen av ledamöterna som i oktober röstade för Ytterkulla som kvartersskola åk 1-4 stödde längre bevarande av någon skola. På plats av dessa fyra var Nurmio, Liljeqvist och Sulonen.

Behandlingen av besvär handlar om mer än formfel

Annonsbladets webb om initiativfullmäktige: Fullmäktige ville inte bevara byskolorna

Så här avslutas texten:

Det gick inte att ta miste på publikens missnöje när Annalena Sjöblom (SFP) tackade Strandberg för ”de efterlängtade siffrorna som bekräftar Kohtamäkis rapport”. Då steg en stor del av åhörarna upp och gick ut. De får nu bara vänta på förvaltningsdomstolens beslut i ärendet.
   - Men domstolen kan endast ta ställning till formfel i behandlingen, och det har ännu aldrig hänt att förvaltningsdomstolen skulle ha gett ett åtgärdsförbud i ett sådant här skolärende, sade Tom Simola.
   - Då skulle det vara på tiden, var Carola Antskogs kommentar.

Till detta tillägger bloggens upprätthållare följande:

Det stämmer naturligtvis att domstolen inte kan ta ställning på basen av ändamålsenlighetsgrunder, vilket Tom Simola tidigare påpekat, men fullmäktige kunde förstås ha godkänt initiativen t.ex. av praktiska skäl eller övertygelse eller p.g.a. de osäkra inbesparingerna  eller en egen tolkning av samgångavtalet. Däremot kan förvaltningsdomstolen ta ställning till besväret på alla laglighetsgrunder, alltså också på andra grunder än formfel. Domstolen kan inte ändra beslutet, alltså fatta ett nytt beslut för kommunens del - det är kommunnen som fattar sina egna beslut som förstås helst ska vara lagliga - men ifall besvären vinner leder det till att beslutet förklaras olagligt och alltså inte gäller. (Även olagliga beslut träder i kraft ifall ingen besvärar sig, så sådana kan också leda till resultat då alla är nöjda.)

Ifall beslutet upphävs gäller det nuvarande skolnätet, ifall inte fullmäktige fattar ett nytt lagligt indragningsbeslut. Eftersom beslutet kan visa sig vara olagligt på andra grunder än begångna formfel - vilka kommunen alltså kan vara kapabel att rätta till för att få till stånd ett lagligt beslut - utan t.ex. på basen av att samgångsavtalet är bindande i tre år, är det inte alls säkert att fullmäktige kan - såsom Tom Simola antar - fatta ett lagligt indragningsbeslut. Det här är naturligtvis spekulationer, men det är ändå ett faktum att fullmäktige i och med det nya beslutet nu valt att riskera att också Björkboda måste bibehållas nästa år. Enligt allas bedöming ger en indragning av Björkboda ganska betydande inbesparingar (medan det ännu inte finns några beräkningar som verkligen visar att der är sannolikt med betydande inbesparingar för de andra skolornas del, oberoende av vad Annalena Sjöblom säger - en 70 000 euros inbesparing för Tjuda-Amosparken sammanslagningen är visserligen inte helt liten, men den raseras med en minimal inflyttning, fast just nu är väl stämningen snarare UTflyttningsuppmuntrande, så det finns ju en möjlighet att planeringen håller trots allt).

Nästa steg i besvärsprocessen är att förvaltningsdomstolen ber besvärsställarna kommentera kommunens utlåtande. Utlåtandet godkändes i kommunstyrelsen den 2 december precis enligt Tom Simolas förslag. Därefter kan domstolen behandla frågan om ett eventuellt verkställighetsförbud, vilket flera besvär begär. Det är ovanligt att verkställighetförbund ges, men det också ovanligt att kommuner inte alls vidkänner möjligheten att besvär - som inte är uppenbart ogrundande - kan ha någon praktiskt betydelse för ett besluts verkställighet. Det är ändå ett faktum att besvären blir meningslösa ifall verkställigheten fortsätter. Vem vill att barnen ska vara förberedda på att gå i en viss skola, att anbud för skolskjutsar är godkända för ett visst begränsat skolnät och så kommer domstolens beslut, kanske på sommaren, som visar på en tolkning av samgångsavtalet enligt vilket ingen skola kan dras in? Ingen vill väl att det ska gå just så - och ingen vet hur domstolen kommer att förhålla sig - men faktum är att kommunens ledning nu valt att ta den här risken i stället för att låta tre av skolorna fortsätta. Vettigare, även för indragningivrarna, hade varit att låta dem finnas kvar åtminstone ett år till.

Det som var en positiv kamp för skolorna har nu blivit en olustig kamp med negativa undertoner. Det är inte roligt att besvären hänger kvar. Det hade varit väldigt roligt om fullmäktige fattat ett sådant beslut att besvären kunde ha dragits tillbaka. Det hade fullmäktige möjlighet att göra, men ville inte.

Fullmäktige förkastade initiativen - Valtuusto ei tukenut alotteita

Med rösterna 20-7 beslutade Kimitoöns fullmäktige att vidhålla indragningen av fyra skolor som fattades i oktober. Initiativ hade inlämnats för bevarande av tre skolor, Mjösunds finska skola samt de svenska Tjuda och Ytterkulla. Folkomröstningsinitiativet om skolorna röstades ned med rösterna 23-4.

Fem besvär har inlämnats mot fullmäktiges indragningsbeslut. Beslutet har alltså inte vunnit laga kraft. Bland argumenten i besvären har det framförst att beslutet strider mot samgångsavtalet.

Kommunallagens 98 § Besluts verkställbarhet
Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Kommunstyrelsen har i sitt utlåtande till förvaltningsdomstolen framfört tolkningen att kommunen kan verkställa beslutet.

Äänin 20-7 Kemiönsaaren valtuusto päätti pysyä aiemmassa päätöksessään lakkauttaa neljä koulua. Kolmen koulun säilyttämisen puolesta oli jätetty aloitteita, Mjösundin suomenkielinen ja ruotsinkieliset Tjuda ja Ytterkulla. Kansanäänestysaloite kouluista hylättiin äänin 23-4.

Valtuuston päätös on johtanut viiteen valitukseen, eli se ei ole lainvoimainen. Päätöstä on mm. pidetty yhdistymissopimuksen vastaisena.

Kuntalaki 98 §
Päätöksen täytäntöönpanokelpoisuus

Päätös voidaan panna täytäntöön ennen kuin se on saanut lainvoiman. Täytäntöönpanoon ei kuitenkaan saa ryhtyä, jos oikaisuvaatimus tai valitus käy täytäntöönpanon johdosta hyödyttömäksi taikka jos oikaisuvaatimuksen käsittelevä toimielin tai valitusviranomainen kieltää täytäntöönpanon.

Kunnanhallitus on lausunnossaan hallinto-oikeudelle katsonut, että päätös voidaan panna täytäntöön. 

Skolorna utgör grundvalar för vår demokratiska utveckling - Koulut ovat demokratiamme perusta

Den här texten har fil. dr, riksdagsledamot Päivi Lipponen, skickat till oss. Tämän tekstin filosofian tohtori, kansanedustaja Päivi Lipponen on lähtettänyt meille.

Skolorna utgör grundvalar för vår demokratiska utveckling 

Jag skrev min doktorsavhandling om folkskolornas grundande i Finland. Slutsatsen av forskningen var att skolorna grundades som ett resultat av bybornas enträgna samarbete och kamp. Dessutom grundades skolorna ofta utanför kommunens officiella beslutsgång. I och med att folkskolorna grundades föddes och förstärktes medborgarsamhället. Demokratin i Finland vilar på medborgarsamhället och den organisering som uppkommit på detta sätt.

Nu dras skolor in. Lokala skolor bör ses som en kraft som sammanbinder områdets invånare. Samlar människor till gemensamt arbete och möjliggör lokal hobby- och klubbverksamhet. Särskilt nu i globaliseringens tidevarv är det viktigt, att människorna fästs vid sin hembygd. Det möjliggör en stark identitet och ger förutsättningar att lyckas ute i världen.

Kommunerna vill dra in på sina kostnader, men det är viktigt att komma ihåg, att inte samtidigt förstöra grundvalarna för demokratin och medborgarsamhället i vårt land. Ifall samarbetet och förankringen i den egna hembygden försvinner får vi en dyr räkning att betala.

Päivi Lipponen
Riksdagsledamot, filosofie doktor

Koulut ovat demokratiamme perusta

Tein väitöskirjan kansakoulujen perustamisesta Suomessa. Tutkimuksen tulos oli se, että koulut perustettiin kyläläisten yhteistyön ja sitkeän taistelun tuloksena. Lisäksi koulujen perustaminen tapahtui usein vastoin kunnan virallista päätöksentekoa. Kansakoulujen perustaminen merkitsi kansalaisyhteiskunnan syntymistä ja vahvistumista. Suomalainen demokratia lepää kansalaisyhteiskunnan ja siihen liittyvän järjestäytymisen päällä.

Nyt kouluja lakkautetaan. Paikalliset koulut on nähtävä voimana, joka yhdistää alueen asukkaat. Kerää ihmiset yhteistyöhön ja mahdollistaa paikallisen harrastus- ja kerhotoiminnan.  Varsinkin nyt globalissaation aikana on tärkeätä, että ihmiset kiinnityvät kotiseutuunsa. Se mahdollistaa vahvan identiteetin ja pärjäämisen maailmalla.

Kunnat haluavat karsia menojaan, mutta on tärkeätä ymmärtää, että samalla ei tuhota suomalaisen demokratian ja kansalaisyhteiskunnan perusrakenteita. Jos yhteistyö ja paikallinen sitoutuminen omaan kotiseutuun katoaa, se lasku on suuri maksaa.

Päivi Lipponen
Kansanedustaja, Filosfian tohtori

Enhälligt enligt kommundirektörens förslag - Yksimielisesti kunnanjohtajan esityksen mukaan

Kommunstyrelsen tog inte ställning för skolorna som det lämnats in initiativ om. Dessutom gav styrelsen ett utlåtande till förvaltningsdomstolen angående de fem besvären enligt vilket beslutet om indragning varit lagligt. Vilka motiveringarna i utlåtandet är, t.ex. gällande samgångsavtalets giltighet, känner vi ännu inte till.

Här finns en artikel om styrelsebehandlingen:

http://annonsbladet.canews.fi/sv/node/1106

Flera fullmäktigeledamöter har meddelat att de stöder skolinitiativen i fullmäktige. Frågan avgörs den 9 december. Ifall den inte avgörs då kommer den tyvärr att avgöras i förvaltningsdomstolen, vilket tyvärr är det sämre alternativet för alla.

Kunnanhallitus päätyi yksimielisesti kunnanjohtajan esityksen mukaan viedä koulualoitteet valtuustoon kommentoiden että lakkauttamispäätöstä ei muuteta. Valtuustossa on luvassa äänestys, mutta mikä silloin on tuleksena on vaikea arvioida.

Yllä olevalla linkillä pääsee Ilmoituslehden artikkeliin hallituksen kokouksesta. Klikka Suomeksi niin pääset suomenkieliseen versioon.

Information om byskolor - Tilaisuus kyläkouluista

I Skolcentrets Mediatek / Kemiön koulukeskuksessa
 5.12 kl 11 .00
"Att förstå det stora och det lilla" och "Varför vi flyttade till Kimito"
"Ilon pedagogiikka" ja "Miksi muutimme Kemiönsaarelle"
Tyvärr kan inte huvudföreläsaren doktor Gunilla Karlberg-Granlund själv närvara, men hennes forskning kommer att presenteras i alla fall.

Valitettavasti pääluennoitsija tohtori Gunilla Karlberg-Granlund ei pääse itse paikan päälle, mutta tilaisuudessa esitetään kuitenkin hänen tutkimuksensa.
Lärare och föräldrar presenterar olika aspekter på pedagogik och vad skolorna har för betydelse då familjer väljer att bosätta sig på en ort.

Näkökulmia pedagogiikkaan ja kunnan tarjoamien koulujen merkitykseen asuinkuntaa valittaessa, opettajien ja vanhempien esittäminä.

Diskussion/ Keskustelu

Svenska kvinnoförbundet på Kimitoön
Mannerheimin lastensuojeluliitto, Kemiön paikaillisydistys

Så här röstade fullmäktige om skolorna 7.10.2009

Fullmäktige röstade om fyra förslag då beslutet fattades om skolnätet den 7 oktober 2009. I praktiken innebär beslutet att fyra skolor dras in, de svenskspråkiga Björklboda, Tjuda och Ytterkulla och den finskspråkiga Mjösunds skola. P.g.a. initiativen för bevarande av Tjuda och Ytterkulla respektive Mjösunds skola torde frågan komma upp på nytt i fullmäktige den 9 december 2009 (styrelsen behandlar initiativen den 2 december).

Så här blev beslutet 7.10.2009 (citat ur protokollet):

Fullmäktige beslöt att fr.o.m. läsåret 2010-2011 ändras skolnätet på följande sätt:
- Ytterkullas skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Furubo flyttas till Ytterkulla skolas fastighet
- Björkboda skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Tjuda skolas elever flyttas till Amosparkens skola
- Mjösundin koulus elever flyttas till Kemiönsaaren keskuskoulu
- Specialundervisningens omfattning, strukturer och arbetsformer utvecklas för att även i den nya skolstrukturen kunna garantera elevcentrerade lösningar.

(protokollet kan läsas som pdf i sin helhet här: http://www.kimitoon.fi/forvaltning/kallelser_och_protokoll/fullmaktige/, välj protokoll 4-2009, bilagan med röstningsprotokollet finns dock inte här, hur ledamöterna röstade framgår nedan)

Kommunstyrelsens förslag låg som vanligt som grund för behandlingen (citat från protokollet):

Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande ändringar i skolnätet fr.o.m. läsåret
2010-2011:
- Ytterkulla skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Furubo flyttas till Ytterkulla skolas fastighet
- Björkboda skolas elever flyttas till Dalsbruks skola
- Tjuda skolas elever flyttas till Amosparkens skola
- Mjösundin koulus, Taalintehtaan koulus och Kemiönsaaren keskuskoulus elever åk
1-4 flyttas till utrymmen som frigörs i Björkboda. I Kemiönsaaren keskuskoulu undervisas åk 5-9.
- Specialundervisningens omfattning, strukturer och arbetsformer utvecklas för att
även i den nya skolstrukturen kunna garantera elevcentrerade lösningar.
- Finska skolsektionen utreder möjligheterna att placera en finsk skola åk 1-6 i Björkboda. Frågan utreds under år 2010.

Fullmäktige godkände alltså styrelsens förslag förutom för det finskspråkiga skolväsendets del.

Annalena Sjöblom (sfp) lämnade ett skriftligt förslag enligt vilket kommunstyrelsens förslag gällande de svenskspråkiga skolorna godkänns, men att de finska skolorna skulle bestå av nuvarande Kemiönsaaren keskuskoulus, klasserna 1-9 samt nuvarande Taalintehtaan koulu, klasserna 1-6. Sjöbloms förslag understöddes av Eva-Stina Hellbom (sdp) och Kurt Tuominen (vf).

Mårten Nurmio (sfp) lämnade ett skriftligt förslag att en kvartersskola med klasserna 1-4 kvarstår i Ytterkulla. Nurmios förslag understöddes av Wilhelm Liljeqvist (sfp).

Curt Dannström (sdp) föreslog att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för utredning om vilka konsekvenser en skolindragning kan ha för de berörda byarna. Dannströms förslag understöddes av Marjaana Hoikkala (c).

Omröstning 1 OM ÅTERREMITTERING: 18-9 för fortsatt behandling

Bjarne Wretdal (sfp) lämnade ett skriftligt förslag att Ytterkulla och Tjuda skolor bibehålls tillsvidare samt gällande finska utbildningen att Keskuskoulu i Kimito och Taalintehtaan koulu i Dalsbruk likaså fortsätter tillsvidare. Till övriga delar sammanfaller Wretdals förslag med kommunstyrelsens. Wretdals förslag understöddes av Rune Friman och Johanna Jansson (sfp).

Fullmäktige omfattade ordförandes förslag till omröstningsförande att beträffande de svenskspråkiga skolorna ställs Mårten Nurmios och Bjarne Wretdals förslag mot varandra, och det vinnande förslaget ställs mot kommunstyrelsens förslag i följande omgång, samt att gällande de finskspråkiga skolorna ställs Annalena Sjöblom förslag mot kommunstyrelsens förslag.

Omröstning 2 YTTERKULLA åk 1-4 - TJUDA+YTTERKULLA åk 1-6: 17-10 för åk Ytterkulla 1-4

Omröstning 3 STYRELSENS FÖRSLAG om svenska skolorna mot YTTERKULLA åk 1-4: 17-10 för styrelsens förslag

Omröstning 4 STYRELSENS förslag om de finska skolorna mot BEVARANDE AV KESKUSKOULU åk 1-9 och TAALINTEHTAAN KOULU 1-6: 0-27 för bevarande av de två skolorna

Så här röstade fullmäktige

Återremittering = Åter, Fortsatt behandling = Forts
Tjuda+Ytterkulla 1-6 = T+Y1-6, Ytterkulla 1-4 = Y1-4
Styrelsens förslag för de svenska skolorna: Styr

Inger Wretdal (sfp), fullordf.   Forts, Y1-4,    Styr
Esko Antikainen (vf)               Forts, Y1-4,    Styr
Carola Antskog (sfp)               Åter, Y+T1-6, Styr
Curt Dannström (sdp)              Åter, Y+T1-6, Y1-4
Yngve Engblom (sfp)              Forts, Y1-4,     Styr
Rune Friman (sfp)                   Åter, Y+T1-6, Y1-4
Eva-Stina Hellbom (sdp)         Forts, Y1-4,    Styr
Marjaana Hoikkala (c)             Åter, Y+T1-6, Y1-4
Johanna Jansson (sfp)             Forts, Y+T1-6, Y1-4
Johan Johansson (sfp)            Åter, Y1-4,       Y1-4
Kalevi Kallonen (c)                Åter, Y+T1-6,  Styr
Sixten Laine (sfp)                    Åter, Y+T1-6, Y1-4
Anders Laurén (sfp)                Åter, Y+T1-6, Y1-4
Jorma Leppänen (sdp)              Forts, Y1-4,    Styr
Wilhelm Liljeqvist (sfp)            Forts, Y1-4,    Y1-4
Kerstin Lindholm (sfp)            Forts, Y1-4,     Styr
Mårten Nurmio (sfp)                Forts, Y1-4,    Y1-4
Kalevi Pohjavirta (saml)        Åter, Y+T1-6,   Styr
Börje Salonen (sdp)                Forts, Y1-4,     Styr
Annalena Sjöblom (sfp)        Forts, Y1-4,      Styr
Börje Ström (sdp)                   Forts, Y1-4,    Styr
Barbro Sulonen (sfp)            Forts, Y1-4,      Y1-4
Kurt Tuominen (vf)               Forts, Y1-4,     Styr
Jörgen Törnqvist (sfp)            Forts, Y1-4,      Styr
Bo Vilander (sdp)                  Forts, Y1-4,       Styr
Bjarne Wretdal (sfp)              Forts Y+T1-6,    Styr
Ingmar Forne (sdp)                Forts, Y1-4,      Styr
(Forne ersättare för Pentti Vähätalo som meddelat jäv)

Sammanfattningsvis per parti

SFP-gruppen (15 ledamöter):
5 för årterremittering,
6 för Tjuda och Ytterkulla åk 1-6,
8 för Ytterkulla 1-4

SDP-gruppen (7 ledamöter):
Dannström ensam i sin grupp, först för återremittering, sedan för både Tjuda och Ytterkulla i den slutliga omröstningen för Ytterkulla

Vänsterförbundet (2 ledamöter):
enhällig för fortsatt behandling och indragning av de tre svenska skolorna

Centergruppen (2 ledamöter):
enhällig för återremittering och för Tjuda och Ytterkulla, Hoikkala röstade även för Ytterkulla 1-4

Samlingspartiet (1 ledamot): återremittering, bevarande av Tjuda och Ytterkulla, styrelsens förslag

Kimitoöns fullmäktige presenteras på kommunens hemsida: http://www.kimitoon.fi/forvaltning/fortroendeorgan/fullmaktige/

Initiativen och fem besvär till styrelsen - Aloitteet ja viisi valitusta hallituksen käsittelyyn

Kommunstyrelsen kommer att behandla skolinitiativen på sitt nästa möte den 2 december. Först behandlas folkomröstningsinitiativet och därefter initiativen för bevarande av skolorna (medborgarinitiativen för bevarande av Mjösunds finska skola, för bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor och byalagsinitiativet för bevarande av Tjuda och Ytterkulla).

Oberoende av om styrelsen röstar för skolinitiativen eller emot (vilket är kommundirektörens förslog)  torde frågan om skolnätet alltså att komma till ny behandling i fullmäktige den 9 december. Styrelsen kan naturligvis rösta mot folkomröstning, men ändå för bevarande av skolorna. Styrelsens förslag går sedan till fullmäktige för avgörande.

Dessutom har fem besvär lämnats in med anledning av skolindragningsbesluten från den 7.10.2009. Förvaltningsdomstolen har begärt kommunstyrelsens utlåtanden med anledning av dessa. Givande av utlåtande finns med på föredragningslistan, men styrelsen kan förstås välja att uppskjuta behandlingen av dem tills fullmäktige haft möjlighet att behandla initiativen.

Föredragningslistan kan läsas här.

Styrelsens presenteras på kommunens hemsida här.

Kunnanhallitus käsittelee koulualoitteet kokouksessaan 2. joulukuuta eli aloitteet on tulossa valtuuston käsittelyyn 9. joulukuuta. Hallitus voi äänestää ehdotuksestaan valtuustolle, aloitteiden puolesta, tai kunnanjohtajan esityksen mukaan niitä vastaa. Ne tulevat joka tapauksessa valtuuston käsittelyyn. Valtuustolla on siis mahdollisuus ottaa uudelleen kantaa kouluverkoston järjestämissen aloitteiden pohjalta. Valtuyuston voi olla puoltamatta kansanäänestystä ja kuitenkin puoltaa aloitteissa mainuttujen koulujen säilyttämistä.

Hallituksen esityslistalla on myös lausunnon antaminen viiden hallinto-oikeuteen jätetyn valituksen johdosta.

Esityslista löytyy tästä.

Hallituksen esittely kunnan kotisivulta tästä.

Kemiönsaaren kunnanjohtaja ei lämpene kansanäänestykselle

26.11.2009 Salon Seudun Sanomissa kerrotaan, että Kunnanhallitus käsittelee ensi viikolla (eli 2.12.2009) vaatimusta kouluverkkoa koskevasta kansanäänestyksestä.

Simola toteaa vaatimuksen olevan perusteeton, sillä kuntalaisten mielipiteistä selvillä ollut valtuusto on tehnyt laillisen päätöksen eivätkä olosuhteet tai tosiasiat päätöksen taustalla ole sen jälkeen muuttuneet. Kunta järjesti yhdeksän avointa kuulemis- ja keskustelutilaisuutta, joissa kuntalaiset saivat ilmaista mielipiteensä. Kansanäänestyksen järjestäminen maksaisi vähintään 25 000 euroa.

SSS:n verkkosivuilla: Kemiönsaaren kunnanjohtaja ei lämpene kansanäänestykselle

Dags att ta till vara invånarnas aktivitet

Insändare i dagens Åbo Underrättelser (24.11.2009):

Ingmar Forne (ÅU 21.11) har rätt i att en noggrannare konsultering av lagstiftningen hade gett information om formkrav för folkomröstningsinitiativ i lagen om kommunala folkomröstningar.

Enligt förvaltningslagens 22 § skall myndigheten uppmana avsändaren att komplettera en bristfällig handling, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. Vad som är onödigt kan diskuteras - det ter sig osannolikt att inte 5 procent undertecknat då namnen representerade över 20 procent - men i det här fallet kom kommunens tjänstemän fram till att komplettering behövs (styrelsen diskuterade uppenbarligen bristerna den 2.11. men komplettering nämns inte i styrelsens protokoll).

Nu finns namnförtydliganden, noggrannare adresser samt yrke eller syssla motsvarande över 9 procent av invånarna. Dessutom föreslås två omröstningsfrågor, ett val mellan mellan fullmäktiges beslut och för den svenska sidan bibehållande av Tjuda och Ytterkulla och, för finska skolväsendet, bevarande av Mjösund. Det ska också vara möjligt att inte ta ställning.

”När fullmäktige beslutat om föranstaltande av en rådgivande folkomröstning, så kan man besvära sig över beslutet, om inte formaliteterna gällande initiativet är uppfyllda”, varnar Forne. Hade han velat bemöta initiativtagarna sakligt hade han kunnat stifta bekantskap med lagstiftningen på www.finlex.fi. Mot fullmäktigebeslut om folkomröstning gäller, enligt kommunallagens 99 §, besvärsförbud. Som Johan Kinos konstaterat i ÅU, rätt ska vara rätt. Nu är det dags att komma till sak.

Initiativen om bevarande av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla som samlades in tillsammans med folkomröstningsinitiativet behövde inte komplettering. Fullmäktige måste behandla intitiativ inom sin befogenhet då de framförs av över 2 procent av de röstberättiagde. Skolfrågan kommer alltså till ny behandling och fullmäktige kan tillfredställa initiativtagarna genom att bevara skolorna.

Det stora arbete med att söka efter olika lösningar för skolsektorn som tjänstemän och förtroendevalda gjort går inte förlorat. Den ökade kunskap kan användas för att optimera planeringen med bibehållna skolor. Genom att fullmäktige fattar ett nytt beslut slipper kommunen, och dess invånare, också den osäkerhet som nu råder. Förvaltningsdomstolen har mottagit besvär och ifall de godkänns måste kommunen bibehålla skolorna i alla fall - och som Forne mycket riktigt påpekar brukar domstolen ta tid på sig.

Tack vare det stora engagemanget tror jag att det finns gott om fullmäktigeledamöter som är beredda att sätta sig in i skolärendet på nytt. Dessutom har det ju framkommit att inbesparingarna, om de alls existerar, är obetydliga.

Hur förklarar man annars att budgetförslaget för bildningssektorn visar på större kostnader 2010 än för 2009? Redan inbesparingarna från fyra fastigheter (som bildningen inte längre halva nästa år behöver betala till tekniska) borde väl täcka de allmänna kostnadsökningarna? Några tecken på att en massa lärar- och skolbiträdeslöner försvinner, såsom Kohtamäkis utredning utgick ifrån i våras, finns inte. Det är bara eleverna från Björkboda som är så få att de ryms utan att den mottagande skolan behöver anställa fler lärare, men inte ens den inbesparingen syns alltså i bildningsbudgetens slutsumma.

Det borde inte längre finnas fullmäktigeledamöter som är beredda att slentrianmässigt fatta samma beslut på nytt. Dels är det säkert flera som, nu då frågan aktualiserats, studerat samgångsavtalet med bilaga. Kommunerna signalerade där klart att åtminstone trelärarskolorna bevaras. Dels är medborgaraktivitet så värdefull för kommunen - och djupt besvikna invånare en så stor förlust -att redan det ger beslutsfattarna nytt mod.

Då det står klart att skolorna bibehålls ställer garanterat många frivilliga upp och jobbar för ökad trivsel och inflyttning - och dessutom tillsammans över tidigare kommun- och språkgränser.  Vilken chans att ta tillvara!

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Skolspiran-bloggens upprätthållare

Komplettering och folkomröstningsalternativ

Vi har kompletterat initiativet till folkomröstning om skolorna i Kimitoöns kommun med flera namnförtydliganden och exaktare adresser samt med yrke eller syssla. Kompletta uppgifter finns nu för ca 570 initiativtagare, vilket utgör mer än de ca 310 som krävs för att uppnå gränsen 5 procent av de röstberättigade.

Vi önskar individualisera vad folkomröstningen ska handla på följande sätt: Två frågor ställs, en om de svenska skolorna och en om de finska skolorna. För den svenska sidan utgår vi från fullmäktiges beslut 7.10.2009 och svenska skolsektionen förslag från den 8.9.2009 som alternativ. För den finska sidan utgår vi från fullmäktiges beslut och ett bibehållande av alla tre skolorna.

Jag önskar att fullmäktige besluter om det svenska skolnätet årskurs 1-6 i Kimitoöns kommun enligt följande:
[   ] Tre svenska skolor (Björkboda, Tjuda, Ytterkulla) dras in.
[   ] En svensk skola (Björkboda) dras in och övriga svenska skolor (även Tjuda och Ytterkulla) bibehålls.
[   ] Jag tar inte ställning till det svenska skolnätet

Jag önskar att fullmäktige besluter om det finska skolnätet årskurs 1-6 i Kimitoöns kommun enligt följande:
[   ] En finsk skola (Mjösundin koulu) dras in.
[   ] I det finska skolnätet görs inga förändringar just nu. Årskurserna 1-6 bibehålls i tre skolor (Mjösundin koulu, Kemiönsaaren keskuskoulu och Taalintehtaan koulu).
[   ] Jag tar inte ställning till det finska skolnätet

Vi hoppas att fullmäktige i snabb ordning tar folkomröstningsinitiativet, initiativet om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor samt initiativet om bevarande av Mjösunds skola till behandling.

Med vänliga hälsningar

Johan Kinos
Arbetsgruppen för skolinitiativen

ÅU: "Kimitoöns namnlistor duger inte"

ÅU har inför dagens tidning talat med Johan Kinos och kommunstyrelseordförande Mårten Nurmio om läget gällande folkomröstningsinitiativet om skolorna.  

ÅU 17.11.2009: 
Kimitoöns namnlistor duger inte

Johan Kinos hade inte möjlighet att kontrollera att alla var just röstberättigade - det hade krävt tillgång till magistratens lista över bosatta i kommunen - men det kontrollerades att personerna hade adress på Kimitoön. Nu pågår arbetet med att komplettera ofullständiga adresser och lägga till yrke eller syssla till några hundratal av undertecknarna för att listorna ska fylla formkraven för folkomröstningsinitaitiv. För initiativen för bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor samt för bevarande av Mjösunds skola krävs inga kompletteringar.

Uudessakaupungissa kouluverkkopäätös siirrettiin

Uudenkaupungin valtuusto palautti kyläkoulujen lopettamispäätöksen eilien 16.11.2009 lisäselvityksiä varten. Halutaan siis tietää mistä ollaan päättämässä. Ja kuntalaisten mielipide on painanut.

Vakka-Suomen Sanomat: Kouluverkkopäätös siirrettiin U:gissa

Myös Uudessakaupungissa on kerätty nimiä kansanäänstystä varten. Siellä esitetystä koluluverkkomuutoksista siis ei ole vielä tehty päätöstä valtuustossa niin kuin meillä Kemiönsaaren kunnassa, missä olemme myös keränneet nimiä uuden päätöksen puolesta kolmen koulun osalta.

Tääsä Uudenkaupungin aloiteteksti (aloitteentekijät ovat lukeneet lakia tarkkaan, eli aloitteen muotoilussa on muotovaatimukset huomioitu):

Tämä on kuntalain 31. §:n mukainen kansanäänestysaloite.
Allekirjoittajat vakuuttavat olevansa äänioikeutettuja Uudenkaupungin kaupungin asukkaita.
Me allekirjoittaneet äänioikeutetut uusikaupunkilaiset esitämme, että Uudenkaupungin kaupunki järjestää neuvoa antavan kansanäänestyksen siitä, tuleeko kouluverkkotyöryhmän ja Uudenkaupungin kaupunginhallituksen esitys koulujen sulkemisesta laittaa täytäntöön Uudenkaupungin kaupunginvaltuustossa vai ei. Joka kohta on täytettävä nimen osalta. 



______________________________________PÄIVÄMÄÄRÄ________________________
ALLEKIRJOITUS            


NIMI_________________________________ AMMATTI____________________________
                   


OSOITE___________________________________________________________________

Begäran om komplettering anlände idag

Johan Kinos har som kontaktperson för skolintitiativen må 16.11.2009 mottagit originallistorna för folkomröstningsinitiativet med en begäran om komplettering. Initiativen för bevarande av skolorna behöver inte kompletteras.

Gällande folkomröstningslistorna skall bland annat tillräckligt många namn kompletterat med yrke eller syssla enligt formkraven och den fråga i vilken folkomröstning önskas noggrannare individualiseras. I initiativet var frågan formulerad så här allmänt:

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att kommuninvånarnas åsikt inte hörts i tillräcklig omfattning då fullmäktige den 7.10.2009 fattade beslut om indragning av skolor och tar härmed initiativ till folkomröstning om skolorna, vilket kräver beslut av fullmäktige utan dröjsmål då vi utgör minst fem procent av de röstberättigade.

Me allekirjoittaneet äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme sitä meltä että kuntalaisten mielipiteitä ei ole kuultu riittävästi ennen kunnanvaltuuston päätöstä 7.10.2009 koulujen lakkauttamisesta ja teemme täten kansanäänestysaloitteen kouluista, josta valtuuston on viipymättä päätettävä kun edustamme vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista.

 Vi återkommer med mera information om hur frågan framskrider.

Ei hallituksen esityslistalla ja kansanäänestysaloitteen muotovaatimuksista

Aloitteet eivät olekaan hallituksen 18.11-kokouksen esityslistalla. Ensi kertaa hallitus kokoontunee 2.12. ja valtuusto 9.12.

Turun Sanomissa 14.11. kunnanjohtaja Tom Simola ihmettelee kansanäänestysaloitetta.

Kemiönsaarella hanke etenee takkuillen, sillä kunta palautti epäselvän ja epätäydellisesti kirjoitetun äänestystä vaativan adressin tarkennettavaksi.
- Adressissa ehdotetaan, että järjestetään kansanäänestys kouluista. Olemme kovasti miettineet , mistä näillä eväillä lopultakin äänestettäisiin kyllä tai ei, sanoo kunnanjohtaja Tom Simola.

Lisäksi TS:n artikkelin mukaan opinahjojen kohtaloon ei äänestyksellä enää voi vaikuttaa. "Lisäksi adressin nimet on kirjoitettu puutteellisesti, kaikkien käsialasta ei saa edes selvää.
Kemiönsaaren väki sai vuoden loppuun asti aikaa täsmentää äänestysesitystään ja pistää nimilistat kuntoon."

Tähän todettakoon, että nimiä listassa oli yli 1200, joista tosiaan 130 niin epäselvästi kirjoitettuja, ettei listoja läpikäydessä pystytty niitä varmasti tulkitsemaan. Siis yli 1000 nimeä on selvästi kirjoitettuna. Nimiselvennyksiä ei ollut kaikkien nimien kohdalla, mutta suurin osa oli kuitenkin luettavissa. Kaikissa oli osoite, suuressa osassa katuosoite, mutta monesta ei ollut täydellistä osoitetta, vaan esim. Kemiö, Dragsfjärd tai Genböle (eli kuitenkin käytännössä esim. postinjakelua varten tarpeeksi tarkka osoite niissä tapauksissa missä ei monta samannimistä). Kunta sai puhtaaksi kirjoitetun nimilistan yhdessä alkuperäisten  kansanäänestysaloitelistojen kanssa. 5 prosenttia äänioikeutetuista on runsaat 300 (viime kuntavaaleissa äänioikeutettuja oli 6043). Luulisi, että näin moneen saadaan aika nopealla aikataululla lisättyä myös ammatti tai toimi, sillä tämä on listoista puuttuva muodollisuus.

Laki neuvoa-antavissa kunnallisissa kansanäänestyksissä noudatettavasta menettelystä 16.7.1990/656
4 § (22.12.1995/1649)
Kuntalain 31 §:ssä tarkoitetussa kansanäänestyksen toimittamista tarkoittavassa kunnan asukkaiden aloitteessa on yksilöitävä asia, josta kansanäänestys halutaan toimitettavaksi. Aloitteen tekijöiden on aloitteessa vakuutettava, että he ovat äänestysoikeutettuja kunnan asukkaita. Aloitteen tekijöiden omakätisten allekirjoitusten alle on selvästi merkittävä heidän nimensä, ammattinsa tai toimensa ja osoitteensa.

TS jatkaa kirjoitusta: "Tom Simolan mielestä olisi hyvä , että valtuusto pääsisi päättämään kansanäänestyksestä.,mutta kalliiksi äänestys tulisi, sillä lasku on vähintään 25.000 euroa."

Tähän sanottakoon, että asian kyllä saa tuoda valtuuston päätettäväksi vaikkei kakkia muodollisuuksia täytetä. Näin toimittiin vaakunakansanäänestyksen kohdalla Raaseborgissa. Siitä puuttui sekä osoitteet että ammatit mutta nimiä oli valtavasti (niin kuin Kemiönsaaressakin), eli asia otettiin valtuustoon. Päätös oli ettei kansanäänestyst järjestetä. Siinäkin tapauksessa kyse oli jo valmiista päätöksestä mistä haluttiin uusi päätös kansanäänestyksen tuloksen pohjalta. Näin tiestysti myös Kemiönsaaressa, eli valtuuston olisi tietenkin kumottava aikasemman päätöksensä, jos valtuusto tulisi siihen tulokseen että kansanäänestys olisi järjestettävä.

Tässä tilanteessa on myös syytä muistaa, että samalla kun kansanäänestysaloite luovutettiin, kunta sai myös aloiteet Mjösundin, Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämisestä, eli vetoomukset uudesta päätöksestä näiden koulujen kohdalla. Näiden aloitteiden takana on selvästi kuntalain vaatimat 2 prosenttia äänioikeutetuista - eli niitä on käsiteltävä valtuustossa - eikä tavallisten kansalaisaloitteiden suhteen ole mitään muotovaatimuksia esim. ammatista. Kuntalain mukaan aloitteet on käsiteltävä 6 kuukauden sisällä, kansanäänestysaloite "välittömästi". Mikään ei estä ripeämpää toimintaa tavallisten aloitteiden osalta (ja kansanäänestysaloitekin on luokiteltavissa tavalliseksi aloitteeksi niin kauan kuin se ei täytä kaikkia muotovaatimuksia).

Ruotsinkielisessä tekstissä on lisää argumenttaja, mm. jätettyjen valitusten merkityksestä ja kunnan mahdollisuudesta erottua edukseen hyväksymällä aloitteet koulujen puolesta.

Inte på styrelsens föredragningslista och om formkrav

Initaitiven finns inte med på kommunstyrelsens föredragningslista inför den 18 november. Nästa styrelsemöte torde hållas den 2 december. Fullmäktige sammanträder den 9 december, men enligt Turun sanomat den 14 november har kommundirektören hittat fel i listorna, så de ska kompletteras till årets slut ... det ska säkert gå lite snabbare än så att komplettera drygt 300 namn (över 5 procent av de röstberättigade) med uppgifer om yrke eller syssla - för det formkravet hade inte beaktats vid namninsamlingen. Det finns alldeles tillräckligt med underskrifter med namnförtydligande och adress.

Lag om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar 16.7.1990/656
4 § (22.12.1995/1649)
Ett initiativ av kommuninvånare enligt 31 § kommunallagen om folkomröstning skall individualisera den fråga i vilken folkomröstning önskas. Initiativtagarna skall i initiativet försäkra att de är röstberättigade kommuninvånare. Under medlemmarnas egenhändiga underskrifter skall deras namn, yrke eller syssla och adress tydligt antecknas.

Av de över 1200 namnen var 130 så otydligt skrivna att de inte kunde tydas vid renskrivningen av namnen som gjordes innan listorna lämnades in, vilket innebär att över 1000 var tydligt skrivna. Kommunen fick alltså utöver originallistorna en utprintad lista med namn. Alla hade inte skrivit ut namnförtydligande - men i de flesta fall gick namnet att läsa i alla fall.  (Insamlingen för en folkomröstning om vapnet i Raseborg hade förresten varken yrke eller adress tillsammans med namnen, men togs upp i fullmäktige utan dröjsmål i alla fall.)

Tom Simola förundrar sig i TS också över vad det ska röstas om då beslutet redan är fattat. Det tyder dels på att han inte vill förstå att fullmäktige naturligtvis kan besluta att återta sitt tidigare beslut. Det är en naturlig förutsättning för en folkomröstning, ifall fullmäktige önskar att en sådan ordnas. Särskilt relevant i sammanhanget är förutom att besvär anförts till förvaltningsdomstolen att kommunen även mottagit initiativ om att nya beslut ska fattas om bevarande av skolorna Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. De initiativen är fullt giltiga. Här finns det ingen lag som kräver att namnen ska vara ackompanjerade av yrke eller syssla. Klart över 2 procent av invånarna har undertecknat initiativen så de måste tas upp i fullmäktige, men för vanliga initaitiv står det inte "utan dröjsmål" i lagen utan "inom sex månader". Samtidigt gäller enligt 23 § i förvaltningslagen att ett ärende skall behandlas utan ogrundat dröjsmål.

Det vettigaste vore att få upp frågan så snabbt som möjligt. Fullmäktige skulle få en chans att korrigera sitt misstag. (Många fullmäktigeledamöter visste inte att beslutet var mot samgångsavtalet och trodde dessutom att indragningarna skulle spara pengar. Tjänstemännen har inte bemött konstaterandet i en ÅU-insändare, publicerad på denna blogg tidigare, att inga  inbesparingar p.g.a. indragningarna av de tre skolorna syns i budgeten 2010, så man kan anta att inte de heller hittat några. Dessutom beaktade inte fullmäktige att det varit inflyttningsöverskott i många år, så fastän befolkningen som helhet ännu minskar några år p.g.a. födelseunderskottet - och även elevantalet ännu lite grann - så lönar det sig inte att  krympa skolnätet för mycket så länge det trots allt finns tillräckligt med elever. Det bör finns rum för en liten inflyttning och också för ett framtida ökat födelsetal.)

Om initaitiven godkänns fattas ett nytt beslut i skolfrågan vilket torde innebära att besvären över indragningsbesluten inte längre är aktuella i förvaltningsdomstolen. Åtminstone skulle ett nytt beslut om bevarande av de tre skolorna (av de fyra skolorna som fullmäktige beslutade dra in) sätta besvären i en ny dager.  Ifall besvären godkänns kan ingen skola dras in förrän efter samgångsavtalet slutat gälla. Det är i kraft till slutet av 2011.

Och vilken bra reklam för kommunen det skulle ge att bevara de tre skolorna: 
Kommunen tar kommuninitiativ på allvar. Kommuninvånarnas engagemang för sin kommun tas till vara. I den här kommunen jobbar föräldrar på talko för sina skolor (det är lättare att ordna talko för skolor som har under 100 elever, vilket skolorna nu har, men två skulle bli betydligt större ifall indragningsbeslutet verkställs). Kommunen försöker undvika parallellklasser i åk 1-6, utan har i stället fler skolor, vilket gör det lättare att hålla kostnaderna nere. Kommunen har flera typer av skolor så att kompetenta lärare har möjlighet att välja vilken de söker till (vissa lärare älskar utmaningen att undervisa i åldersblandade grupper, medan andra älskar den klarhet enkla klasser ger arbetet). Kommunen erbjuder skolor både med sammansatta och enkla klasser i såväl Dragsfjärds- som Kimitoområdet. Kommunen erbjuder alternativ för sina nuvarande invånare och för nyinflyttade! Kommunen tar tillvara trenden att fler barn föds och tror på Statistikcentralens prognos om att befolkningsutvecklingen i kommunen svänger uppåt inom en nära framtid. Kommunen tror på framtiden!

Sannolikt till fullmäktige i december - Todennäköisesti valtuustoon joulukuussa

Kommunstyrelsen fick skolinitiativen för kännedom den 4 november och gav tjänstemännen tid att bereda ärendet till nästa styrelsemöte den 18 november. Fullmäktige fattar beslut om skattesatsarna på sitt möte den 11 november och om budgeten på sitt decembermöte, då alltså även skolfrågan borde komma till ny behandling.

Koulualoitteet annettiin tiedoksi kunnanhallituksen kokouksessa 4. marraskuuta ja virkamiehille annettiin aikaa valmistaa asia ensi kokoukseen, joka pidetään 18. marraskuuta. Valtuusto päättää veroprosenteista 11. marraskuuta ja budgetista joulukuussa, jolloin siis myös kouluasia pitäisi tulla uuteen käsittelyyn.

Näin kirjoitti Salon Seudun Sanomat verkkosivuillaan 5.11.2009: Kemiönsaaren koulujen kansanäänestyksestä päätös vielä tänä vuonna

Kimitoön behöver både små och mindre skolor

Detta är största delen av en text som förbereddes till protestmötet i Furulund den 14.9.2009:

Ifall fullmäktiges beslut av den 7.10.2009 vinner laga kraft arbetar skolorna i Tjuda och Ytterkulla nu sitt sista läsår. Båda skolorna är nyligen renoverade och vardera har aktiva föräldrar som ställer upp för skolan. En indragning av Tjuda skola skulle snart leda till krav på utbyggnad av Amosparkens skola med höga kostnader som följd. Endast om vi genom detta olyckliga indragningsbeslut ”lyckas”skrämma bort tillräckligt många barnfamiljer ryms alla elever in i de kvarvarande skolhusen, men i så fall mister vi ju ännu mera statsbidrag.

För bevarande av skolorna finns många olika skäl:

Historiska skäl

Tjuda skola räknar sina anor ända från 1600-talet, då den äldsta pedagogin (småbarnsskolan) på landsbygden i Finland grundades i Kimito 1649 och fick sitt säte på Tjuda Västergård ca 20 år senare. Pedagogin gav grundläggande utbildning och var gemensam för hela Kimito storsocken. När Tjuda folkskola grundades 1911 erhöll skolan mark på pedagogibostället. Om skolan nu indras bryts alltså en tradition som har funnits i långt över 300 år.


Ytterkulla skola verkar i öns äldsta fungerande skolhus. Grundandet av skolan var det första större projekt som den nygrundade kommunen Dragsfjärd hade att ta ställning till, efter att den grundats 1867. Förberedelserna för bygget krävde många kommunalstämmor och arbetsgrupperna avlöste varandra. Marken donerades av Stüntzi på Dalsbruk. Skolhuset stod färdigt 1878.

Vi har haft många traditionella folkskolor i vår bygd, många har lagts ned, men nu återstår utom dessa två endast skolan i Nivelax. Att dra in en gammal byskola är som att utrota en sällsynt växt- eller djurart. Byskolorna representerar en både kulturell och pedagogisk  särart, som har djupa rötter i vårt samhälle.

Pedagogiska skäl

Barn är olika och har olika behov. Därför behövs både större och mindre skolor. När skolnätet i Kimito reformerades 1993 var utgångspunkten att det skulle finnas valbarhet både på finska och svenska. Visserligen fanns det elevupptagningsområden, men dessa hade en underordnad betydelse. Var och en fick välja skola utgående från skolans profilering. Att en sådan valbarhet finns är viktigt för de familjer som har en klar uppfattning om hur de vill att deras barn skall undervisas. Det gäller främst barn med speciella behov, om det så är att de har en långsammare utveckling eller om de har någon specialbegåvning, som bör tas till vara. Men valfriheten är viktig också för föräldrar som föredrar klara enkla regler.

Enligt de forskare som undersökt klassdynamiken i olika skolformer är enigheten stor om att det i de större skolorna är likheten som är norm. Alla barn i klassen i är i samma ålder och förväntas därför vara på samma nivå. Undervisningen inriktas på klassens majoritet och de som inte kan hänga med i takten erbjuds olika stöd. De som lär sig snabbast lär sig snart att de inte behöver anstränga sig.

I skolor med åldersblandade grupper är det olikheten som är norm. Alla är olika med olika starka och svaga sidor. Eleverna lär sig att ta hänsyn till varandra. Man har också i flera undersökningar konstaterat att eleverna i de små skolorna vågar ta initiativ och vara kreativa. När det inte finns så många kompisar att  välja mellan blir man tvungen att lära sig samarbeta också med dem som är olika. På detta sätt fostrar den lilla skolan till solidaritet.

Angående undervisningen i sammansatta klasser har det sagts bl.a följande:

Sammansatta klasser är inget problem. Det kan säkert kännas så för den som inte är van. Men då man som lärare lär sig utnyttja åldersblandade grupper är det mera fördelar än nackdelar med sammansatta grupper. Inkörningsperioden av eleverna i åk 1 är betydligt kortare då man har andraklassister med i gruppen som visar modell eftersom de redan kan rutiner och system. Även i högre klasser är det många gånger en fördel med åldersblandade grupper. (lokala lärare)

Så kom det en förälder och sa att ”vill ni låna byns strandbastu, så får ni.” Så då gjorde vi det, då var vi en hel dag där i skogen. Så kom det en granne som fiskar i dom där vikarna, med rökt fisk. Det är sånt där! Det bara liksom rullar på.Det blir som ringar på vattnet. (Pia*)

Och sexorna kan sitta på gungan och gunga någon eftermiddag när dom andra har åkt hem. Det finns ingenting som säger att ”nu är jag för stor eller tuff för att gunga eller för stt leka med kottar”. Dom får tillåtelse att göra sånt som dom är intresserade av utan att tänka på hurudana de borde vara. (Gabriella*)

*Gunilla Karlberg-Granlunds doktorsavhandling, Pia sid 176-177, Gabriella sid 178 

Ekonomiska skäl

När elevantalet inom ett område ligger mellan 120 och 150  är det mest ekonomiskt att ha både en större skola med en årskurs per klass (här kallad sexlärarskola, även om lärarantalet kan variera från fyra och uppåt) och en mindre skola med sammansatta klasser (här kallad trelärarskola även om lärarantalet kan variera mellan en och sex). Ideala elevantalet för en sexlärarskola är ungefär 100 (6x17=102) och för en trelärarskola på motsvarande sätt 50.

Eftersom man eftersträvar att undervisningsgrupperna inte blir större än 20 elever säger det sig självt att en sexlärarskola inte ska ha över 120 elever. Eftersom årskullarna varierar starkt, under de senaste tio åren mellan 76 och 55 nyfödda respektive 104 och 60 sjuåringar måste man beakta detta på något sätt. Det bästa sättet är då att fördela eleverna på en sexlärarskola och en mindre skola.

Som exempel väljer jag antalet nybörjare i Kimito, som enligt aktuell statistik under åren 2011 och 2012 är 24 respektive 27 är det ändamålsenligt att sträva efter fördelningen 16+8 respektive 18+9, så att undervisningsgruppen i Tjuda skulle bli 17 i sammansatta 1+2 hösten 2012. På det sättet skulle det i båda skolorna finnas utrymme för eventuell inflyttning. Om alla eleverna skulle börja i Amosparken så skulle det krävas fyra undervisningsgrupper, som skulle vara onödigt små med endast 12-14 elever. Genom att ha två skolor klarar vi alltså av samma elevantal med tre lärare.

Om man betraktar årskurserna i Dragsfjärd år 2010 med 23,18,20, 27, 29 och 20 elever behöver åtminstone två, eventuellt tre, klasser delas helt utan inflyttning. Med en inflyttning på fyra elever inför  2011 skulle troligen ytterligare en delning behövas. Då fungerar Ytterkulla skola som en buffert så  att lärarantalet totalt bibehålls vid nio lärare, men gruppstorlekarna blir betydligt jämnare. Samtidigt är det önskvärt att åtminstone några av de elever som nu går i de högre klasserna i Björkboda väljer att fortsätta direkt i Dalsbruk så att det inte behövs fyra lärare i Ytterkulla hösten 2011.

Vi måste vara beredda på att vi får minst en så stor inflyttning som vi haft de senaste åren och då ska det finnas rum för dem i våra skolor. En kommun som flexibelt låter sina invånare välja mellan olika skolmiljöer har alla möjligheter att locka till sig invånare som bedriver rörelse, kan arbeta på distans eller är beredda att pendla.

Laglighetsskäl

Fullmäktige är skyldigt att i åtminstone tre år följa de regler som vi kommit överens om i samgångsavtalet, där planen för samordning av servicestrukturerna är riktgivande.
I samgångsavtalet står: "I den nya kommunen bibehålls kommundelarnas service i synnerhet genom att skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområden som primärkommunerna bestått av."

I bilagan Plan för samordning av servicestrukturen anges bl.a: "Inom den grundläggande utbildningens årskurser 1- 6 är minimistorleken tre-lärarskolormed undantag av skärgårdsområden. Om elevunderlaget sjunker till mindre än vad som berättigar till tre lärare kan annan verksamhet inom fostran och utbildning fungera som ersättande ifall utrymmen lämpar sig för det."

Angående elevantalet i trelärarskolor finns i dagens läge ingen fast bestämmelse, men medan det fanns sådana grunder ansågs gränsen för en trelärarskola gå vid 36 elever, för två lärare vid 20 elever och för en lärare vid sex elever.

Carola Antskog

20 procent av invånarna kräver nytt beslut om Kimitoöns skolor - Kemiönsaaren kouluasiassa 20 prosenttia asukkaista vaatii uutta käsittelyä

Suomenkielinen teksti alla.

Pressmeddelande     2 november 2009

20 procent av invånarna kräver nytt beslut om Kimitoöns skolor

Idag inlämnas till kommunen initiativet för folkomröstning om skolorna i Kimitoöns kommun med 1245 namn, initiativet om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor med 1181 namn samt initiativet om bevarande av Mjösunds skola med 552 namn. Detta innebär att 20 procent av Kimitoöns invånare önskar att kommunfullmäktige tar skolfrågan till ny behandling. (I senaste kommunalval var de röstberättigade 6043.)

Kommunfullmäktige beslutade den 7.10.2009 dra in de svenskspråkiga skolorna Tjuda i Kimito, Björkboda och Ytterkulla i Dragsfjärd, samt finskspråkiga Mjösund. I den sista omröstningen vann indragningen med 17-10. Det hade räckt med fyra röster till för att bevara Tjuda och Ytterkulla

Indragningen av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla verkar inte ge några inbesparingar utan kan t.o.m. leda till ökade utgifter för kommunen på sikt. Utförliga argument framförs i initativtexterna som finns tillgängliga på http://skolspiran.blogspot.com/

Fullmäktige måste behandla folkomröstningsinitiativet utan dröjsmål, då det tagits av över 5 procent av de röstberättigade, och kan i samband med det fatta ett nytt beslut att bibehålla skolorna. Eftersom kommunens indragningsbeslut fattades på basen av missvisande information och strider mot samgångsavtalet mellan Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommer dessutom flera besvär att lämnas in.

Kommunstyrelsen som sammanträder onsdagen den 4 november har information om initativen på föredragningslistan. Ifall styrelsen går in för att föra ärendet vidare genast kan det behandlas av fullmäktige den 11 november.

Kontaktuppgifter:

Tjuda: Torsten Ekholm tel. 040-5500464
Ytterkulla: Johan Kinos tel. 040 517 0875
Mjösund: Salla-Riikka Vesterlund tel. 050-5328159
Ansvarig för Skolspiran-bloggen: anna.ritamaki(snabel)kolumbus.fi, tel. 050-379 3146

Lehdistötiedote 2.11.2009

Kemiönsaaren kouluasiassa 20 prosenttia asukkaista vaatii uutta käsittelyä

Tänään jätetään kunnalle 1245 allekirjoituksen aloite Kemiönsaaren kunnan kouluja koskevan kansanäänestyksen järjestämisestä, 1181 allekirjoitusta kerännyt aloite Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämisen puolesta sekä 552 allekirjoitusta kerännyt aloite Mjösundin koulun säilyttämisestä. Tämä tarkoittaa, että 20 prosenttia Kemiönsaaren asukkaista toivoo valtuuston ottavan kouluasian uudelleen käsittelyyn. (Viime kuntavaaleissa äänioikeutettuja oli 6043.)

Valtuusto päätti 7.10.2009 lakkauttaa kolme ruotsinkielistä koulua, Tjudan koulun Kemiössä, Björkbodan ja Ytterkullan koulut Dragsfjärdissä ja suomenkielisen Mjösundin koulun Kemiössä. Viimeisessä äänestyksessä lakkautus voitti äänin 17-10. Neljä ääntä lisää olisi tarvittu Tjudan koulun ja Ytterkullan koulun säilyttämiseksi.

Mjösundin, Tjudan ja Ytterkullan koulujen lakkauttaminen ei näytä tuovan säästöjä vaan se voi jopa johtaa lisämenoihin kunnalle. Seikkaperäiset perusteet koulujen säilyttämiseksi on vetoomusteksteissä, joita voi tarkastella osoitteessa http://skolspiran.blogspot.com/

Valtuuston on käsiteltävä kansanäänestysvetoomus viipymättä kun sen on esittänyt yli 5 prosenttia äänioikeutetuista kuntalaisista ja samassa yhteydessä se voi tehdä uuden päätöksen koulujen säilyttämisestä. Koska kunnan lakkautuspäätös on tehty harhaanjohtavien tietojen perusteella ja vastoin Dragsfjärdin, Kemiön ja Västanfjärdin yhdistymissopimusta, tullaan asiasta lisäksi esittämään useita valituksia.

Keskiviikkona 4.11. kokoontuvan kunnanhallituksen esityslistalla aloitteet
annetaan tiedoksi. Jos kunnanhallitus päättää asian valmistelusta heti, voidaan se käsitellä valtuuston kokouksessa 11.11.

Lisätietoja:

Mjösund: Salla-Riikka Vesterlund tel. 050-5328159
Tjuda: Torsten Ekholm tel. 040-5500464
Ytterkulla: Johan Kinos tel. 040 517 0875
Skolspiran-blogista vastaa: anna.ritamaki(poista)kolumbus.fi, tel. 050-379 3146

Liten är naggande god - Pieni on parempi

Byaverksamhet i Finland rf har 2008 get ut en intressant broschyr som beskriver forskningen kring små skolor. Skolbeslutet kommer att forma öns framtid. Frågan är så viktigt att vi hoppas att fullmäktigeledamöterna kan lägga ner en halvtimme på att bekanta sig med informationen som baserar sig på 166 forskningsrapporter. Kohtamäkis kritik av små skolor stämmer inte överens med forskningen. På sidan 5 kan man läsa t.ex. att ”svaga elever som går i små skolor klarar sig mycket bättre i standardiserade test”.

Liten är naggande god - Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning 1/2008 pdf

Vi skickar ut broschyren tillsammans med initiativtexterna till fullmäktigemedlemmarna. I samma utskick går även Tjuda-Gesterby byalags och Kärrabuktens byaråds vädjan om ett nytt beslut i skolfrågan.

Suomen kylätoiminta ry on julkaissut kiinnostavan kirjasen, jossa kerrotaan pienistä kouluista tutkimusten valossa. Koulupäätös muovaa saaremme tulevaisuutta. Sillä asia on niin tärkeä meidän toivomuksenamme on, että valtuuston jäsenet varaavat puolisen tuntia aikaa tutustuakseen tekstiin, joka perustuu perustuu 166 tutkimusraporttiin. Tulokset eivät tue Kohtamäen kritiikkiä pieniä kouluja vastaan. Sivulla 5 todetaan, että ”pienten koulujen huono-osaiset oppilaat pärjäävät huomattavasti paremmin vakiokokeissa”.

Pieni on parempi - Pienten koulujen laatu tutkimusten valossa 1/2008 pdf Lähetämme julkaisun yhdessä aloitetekstien kanssa valtuuston jäsenille. Samassa lähetyksessä on myös Tjuda-Gesterbyn ja Kärrabuktenin kyläneuvoston vetoomus. Torsten Ekholm 040-5500464 Johan Kinos 040 517 0875 Salla-Riikka Vesterlund 050-5328159

Gesterby-Tjuda byalag och Kärrabuktens Byaråd ber om ny skolnätsbehandling

Motion till Kimitoöns kommun, enligt 28 § i kommunallagen.

Ärende:
Utvecklingsplan för förskolans och den grundläggande utbildningens skolnät på Kimitoön.

Bakgrund:
- När Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner slogs ihop gjordes samgångsavtal där parterna kom överens bland annat i § 4.2 att ”skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområdena som primärkommunerna bestått av.”
För att förtydliga avtalet gjordes en bilaga, vars § 4.2 sägs bland annat att ”Inom den grundläggande utbildningens årskurser 1-6 är minimistorleken tre-lärarskolor med undantag av skärgårdsområden.”
- Svenska skolsektionen beslöt den 8.9.2009 att ”Tjuda skola åk 1-6 och Ytterkulla skola åk 1-6 ges arbetsro i fyra år och sedan bedömer man situationen på nytt. Björkboda skolas elever flyttas till Ytterkulla skola.”
- Kommunstyrelsen brydde sig inte om svenska skolsektionens beslut utan beslöt bland annat att både Tjuda och Ytterkulla skolorna stängs.
- Kommunfullmäktige tog inte heller i beaktande svenska skolsektionens beslut. Fullmäktige brydde sig inte heller om samgångsavtalets text utan beslöt efter flera omröstningar bland annat att både Tjuda och Ytterkulla skolorna stängs.

Motion:
Vi vädjar till kommunen att ärendet tas på nytt till behandling i kommunfullmäktige med följande motivering;
- Svenska skolsektionens beslut är genomtänkt och borde ha större vikt i beslutsfattandet.
- Svenska skolsektionens beslut är enligt samgångsavtalet. Vi, kommun- invånare väntar att politikerna respekterar gjorda avtal.
− Svenska skolsektionens beslut är den bästa med tanke på vår kommuns framtid.

Kimito, 23.10 2009

Ulla Andersson
ordförande, Gesterby - Tjuda byalag

Esa Mäkelä
ordförande, Kärrabuktens Byaråd

Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

Den  här insändaren av fullmäktigeledamot Carola Antskog publicerades i Åbo Underrättelser den 27 oktober 2009. Hon har jämfört budget 2009 och budgetförslag 2010 och inte funnit några besparingar p.g.a. indragningarna av Mjösund, Tjuda och Ytterkulla. Insändaren är ett svar på kommundirektörens tidigare insändare som även finns publicerad  här.
Tämä on ruotsinkielinen vastaus kunnanjohtajan tekstiin, joka on luettavissa myös suomeksi tässä.

 Verkliga inbesparingar kräver planering, inte skolindragningar

I en insändare (ÅU 24.10) framför kommundirektör Tom Simola helt korrekt att elevantalet under de sex senaste åren har minskat med 21%. Däremot har han fel då han påstår att utgifterna i form av lärarlöner består. Samtidigt som elevantalet har minskat har även lärarantalet minskat. För sex år sedan hade t.ex. Ytterkulla,Västanfjärd och Hitis-Rosala sammanlagt 5+4+2=11 basgrupper. Nästa läsår har dessa tre skolor sammanlagt 3+3+1=7 basgrupper, vilket motsvarar en minskning med hela 36%. På motsvarande sätt är om två år antalet klasser i åk 7-9 i Kimitonejdens skola 25% färre än i år.

Utan att alls reflektera över att Kimitoön under hela 2000-talet haft ett klart flyttningsöverskott av barn under skolåldern vidhåller kommundirektören att elevantalet minskar med över 20 per år. Redan helt utan inflyttning blir det överfullt i de svenska skolor som enligt beslutet av den 7 oktober kvarstår. De fina specialsalarna i Dalsbruk och Amosparken degraderas till vanliga klassrum.

Med beaktande av att informationen till fullmäktige var lika missvisande som kommundirektörens påstående om att endast skolindragningar kan leda till minskade kostnader är det lätt att förstå att det finns fullmäktigeledamöter som ännu hoppas att beslutet kan ändras. I det budgetförslag som bildningsnämnden behandlat är det svårt att hitta någon annan inbesparing än den som härleder sig till stängningen av Björkboda skola. Samtidigt verkar indragningen av Mjösunds skola leda till att utgifterna för den finska utbildningen i Kimito stiger med 17%, varvid slutresultatet av hela beslutet blir att kommunen ingenting sparar.
Ett bättre sätt att spara är att med bibehållen skjutsrätt styra eleverna så att det blir jämnstora grupper i de skolor vi har. Femton års erfarenhet av detta under åren 1991-2006 i Kimito har visat att föräldrarna helt naturligt väljer skola så att det blir så ekonomiskt som möjligt för kommunen. Om man hade haft kvar det systemet hösten 2008 kunde de trettio eleverna i årskurs 2 detta år varit fördelade så att 20 av dem skulle gå i Amosparken och 10 i Tjuda, där de tillsammans med klassen över skulle bilda en grupp om 19 elever. Nu är de fördelade 24+6, vilket kräver en halv lärartjänst till i Amosparken, då den stora klassen delas i vissa ämnen. På motsvarande sätt har Keskuskoulu en extra lärarresurs för elever, som utan annan tilläggskostnad än skjutsarna, kunde ha placerats i Mjösund.

Rätten att välja mellan en skola med enkla klasser och en mindre skola med sammansatta klasser är en service som få kommuner har kunnat erbjuda sina invånare. Om vi kan återinföra detta har vi alla förutsättningar att locka till oss kvalitetsmedvetna familjer, så att elevantalet under de kommande åren inte minskar alls i nybörjarklasserna, utan så småningom vänder uppåt. Mödrarådgivningen i Kimito rapporterar en klar uppgång i antalet nyfödda. Statistikcentralens prognos visar en uppgång i befolkningsmängden efter sex år.

Carola Antskog, Kimitoön

Pelastakaa Kemiönsaaren kyläkoulut

Tämä Kepa Trompin teksti, lyhennettynä, ilmestyi Salon Seudun Sanomien mielipidesivulla 27. lokakuuta 2009 / Den här texten i svensk version har publicerats i Åbo Underrättelser den 24 oktober (men finns tyvärr endast på finska här på bloggen): 

Estäkää hyvät ihmiset historiallinen onnettomuus. Pelastakaa Kemiönsaaren viimeiset kyläkoulut.

Kestämättömin perustein tehty päätös Ytterkullan, Tjudan ja Mjösundin kyläkoulujen lopettamisesta on peruttava! Koulujen lopettamista on perusteltu säästöillä mutta mitään todellisia laskelmia ei ole esitetty säästöistä. Ei ole myöskään esitetty laskelmia koulujen lopetuksesta syntyvistä kuluista. Luottamushenkilöiden oli miltei mahdoton kyseenalaistaa laskentaperusteita, koska heillä ei ollut käytettävissään laskennassa tarvittavaa aineistoa. Herää kysymys: Miksi asialla oli niin hirmuinen kiire? Peruttakaamme onneton päätös.

Miettikäämme mieluummin keinoja joilla saisimme lisättyä Kemiönsaaren vetovoimaisuutta jotta saisimme tänne uusia lapsiperheitä molemmista kieliryhmistä. Pienet yksilölliset kyläkoulut ovat saaremme rikkaus uusien lapsiperheiden houkuttelemiseksi. Pessimistiset ennusteet lapsiluvun vähenemisestä toteuttavat itseään jatkuvasti hoettuna. Sen sijaan kylkoulujen säilyttäminen ja edelleen kehittäminen lisäävät vaihtoehtoja ja houkuttelevat ihmisiä muuttamaan ruuhkasuomesta alueelle joka tarjoaa puhtaan ja viihtyisän luonnonympäristön, ja rikkaan kulttuurielämän .

Lähikaupoissasi eri puolilla saarta kerätään äänioikeutettujen kunnan asukkaiden nimiä kolmeen aloitelistaan.

Valkoinen lista on kansanäänestysaloite Kemiönsaaren kunnan kouluista.

Keltainen lista on Tjudan ja Ytterkullan koulujen säilyttämiseksi kerättävä vetoomus.

Sininen on aloite Mjösundin koulun säilyttämiseksi.

Allekirjoittakaa kaikki kolme listaa mikäli haluatte olla tukemassa sellaista Kemiönsaaren kuntaa jossa asioista päätetään avoimesti, alueellisesti oikeudenmukaisesti ja asukkaita kuunnellen kunnallislain hengen mukaisesti.

Hyvä kuntakokonaisuus muodostuu elinvoimaisista ja omaleimaisista kylistä joissa jokaisella ikäryhmällä on oma paikkansa yhteisön toimivana jäsenenä. Kyläkoulu on kylän sydän jossa eri-ikäiset voivat kohdata  harrastaa ja olla vuorovaikutuksessa. keskenään.

Puolusta koulujamme - allekirjoita vetoomukset. Nimilistat kerätään kaupoista keskiviikkona 28.10.

Kepa Tromp
omaishoitaja

Med ditt stöd kan fullmäktige ännu rädda våra byskolor

Vi arbetar tillsammans för att möjliggöra ett nytt beslut i skolfrågan i Kimitoöns kommun och rekommenderar att alla kommuninvånare som stöder byskolorna skriver under alla tre listorna, initiativet till folkomröstning, för Tjuda och Ytterkulla samt för Mjösunds skola. Texterna kan läsas här på skolspiran.blogspot.com, men själva undertecknandet måste ske på papper.

Fullmäktige måste behandla folkomröstningsinitiativet utan dröjsmål och kan i samband med det fatta ett nytt beslut att bibehålla skolorna. Alla i fullmäktige stödde bevarandet av de finskspråkiga skolorna i Dalsbruk och Kimito centrum och en majoritet stödde Tjuda och Ytterkulla eller bara Ytterkulla. Det räcker med att några ledamöter till inser att det lönar sig att bevara skolorna. Eftersom kommunens indragningsbeslut av den 7.10.2009 fattades på oklara grunder och strider mot samgångsavtalet kommer besvär att lämnas in. Det leder sannolikt till att kommunen ändå inte kan stänga skolorna enligt beslutet. I den här situationen är det klokast för alla att låta skolorna fortsätta.

Många skolor har stängts tidigare, men då har det handlat om skolor med bara en lärare och ordentligt under 20 elever. Nu håller kommunen på att stänga betydligt större, livskraftiga skolor. De två svenskspråkiga skolorna är traditionella trelärarskolor. Ytterkulla i Dragsfjärds kyrkby har ännu detta läsår fyra lärare för sina 48 elever. Trots att stora årskullar går vidare till högstadiet är elevunderlaget gott, särskilt om man räknar med tillskottet av elever från Björkbodaområdet. Tjuda skola i Kimito har nu 38 elever, men skulle ha kapacitet att ta emot fler, så att gruppstorleken i närliggande Amosparkens skola kan hållas på en god nivå utan att klasserna där behöver delas. Mjösunds finskspråkiga skola är med sina 28 elever känd för sin goda integrering av specialelever och sin mångsidiga pedagogik. Många söker sig till skolan trots långa skolresor.

Vi hoppas att Kimitoöborna förstår vad stängningsbeslutet i verkligheten innebär för vår kommun. Uppväger de minimala eller ickeexisterande inbesparingarna alla de negativa effekter som en skolstängning medför? Risken är t.o.m. stor att det blir dyrare. Ibland finns det behov av byte av skola, t.ex. p.g.a. mobbning. Den här möjligheten består ifall flera skolor finns kvar.

Det är ännu möjligt att påverka. Listorna finns bland annat i butiker runt om i kommunen. Den 28 oktober samlar vi in dem för att i god tid inför nästa fullmäktigemöte överlämna initiativen till kommunen.

Om vi inte nu värnar om kommunens sista byskolor får vi dem aldrig åter.

Johan Kinos, Torsten Ekholm och Salla-Riikka Vesterlund från arbetsgruppen för skolinitiativen

Initiativ till folkomröstning om skolorna - Kansanäänestysaloite kouluista

Till fullmäktige i Kimitoöns kommun           
Initiativ till FOLKOMRÖSTNING
om skolorna i Kimitoöns kommun

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att kommuninvånarnas åsikt inte hörts i tillräcklig omfattning då fullmäktige den 7.10.2009 fattade beslut om indragning av skolor och tar härmed initiativ till folkomröstning om skolorna, vilket kräver beslut av fullmäktige utan dröjsmål då vi utgör minst fem procent av de röstberättigade.

Kemiönsaaren kunnanvaltuustolle
KANSANÄÄNESTYSALOITE
Kemiönsaaren kunnan kouluista

Me allekirjoittaneet äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme sitä meltä että kuntalaisten mielipiteitä ei ole kuultu riittävästi ennen kunnanvaltuuston päätöstä 7.10.2009 koulujen lakkauttamisesta ja teemme täten kansanäänestysaloitteen kouluista, josta valtuuston on viipymättä päätettävä kun edustamme vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista.

Kommunallagen (365/1995)
31 § Initiativ till folkomröstning
Initiativ till en folkomröstning kan tas av minst fem procent av kommunens röstberättigade invånare. Fullmäktige skall utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet skall ordnas.
- Fem procent av kommunens röstberättigade är drygt 300 (kommunalvalet 2008 var antalet röstberättigade 6043).

Kuntalaki (365/1995)
31 § Kansanäänestysaloite
Kansanäänestysaloitteen voi tehdä vähintään viisi prosenttia äänioikeutetuista kunnan asukkaista. Valtuuston on viipymättä päätettävä, toimitetaanko aloitteessa tarkoitettu kansanäänestys.
- Viisi prosenttia kunnan äänioikeutetuista on runsaat 300 (kunnanvaaleissa 2008 äänioikeutettuja oli 6043).

För Tjuda och Ytterkulla skolor - Tjudan ja Ytterkullan koulujen puolesta

Till fullmäktige i Kimitoöns kommun           
Initiativ om bevarande av Tjuda och Ytterkulla skolor

Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun som undertecknar detta initiativ anser att Tjuda och Ytterkulla skolor bör bevaras med årskurserna 1-6 och tar initiativ till att fullmäktige ändrar sitt beslut av den 7.10.2009 om indragning, med följande motiveringar:
•    Skolorna har ett enormt kulturellt och pedagogiskt värde för såväl närsamhället som för hela kommunen. Tjuda skola har verkat sedan 1911 och mäter sina anor till Tjuda pedagogis grundande 1649. Ytterkulla skola har verkat sedan 1878 i kommunens äldsta fungerande skolfastighet.
•    Skolbyggnaderna är renoverade och har nyligen förstorats med tilläggsutrymmen. De är välanpassade för undervisningsändamål. De är trivsamma och ändamålsenliga för lärare, elever och övrig personal.
•    Ett värdefullt talkoarbete för skolorna har gjorts av föräldrar och bybor och det finns en stor beredskap för ett fortsatt engagemang.
•    Det är ekonomiskt fördelaktigt att bibehålla Tjuda och Ytterkulla. Fullmäktige har inte haft tillgång till information om de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativ. Indragningarna leder till att parallellklasser måste bildas i Amosparken och Dalsbruk, vilket kan leda till att fler lärare behövs än ifall Tjuda och Ytterkulla bevaras. Amosparken och Dalsbruk är planerade för 6 lärare och risken är mycket stor för att det krävs en kostsam tillbyggnad av Amosparken ifall Tjuda dras in.
•    Möjligheten att välja mellan olika skolor (enkla eller sammansatta klasser, olika skolmiljöer) ger kommunen en unik konkurrensfördel för inflyttare, vilket i sin tur ökar kommunens statsandelar och skatteinkomster.
•    Enligt svenska skolsektionens enhälliga åsikt bör såväl Tjuda som Ytterkulla skolor bevaras. Sektionen framför också att elevupptagningen justeras. Då kan eleverna fördelas på ett optimalt sätt och lärarresurserna användas ekonomiskt och pedagogiskt effektivt.
•    Fullmäktiges beslut bryter mot samgångsavtalet som enligt kommunindelningslagen måste följas i åtminstone tre år (fram till slutet av 2011). Ett tillräckligt elevunderlag finns för två skolor i såväl Kimitoområdet som Dragsfjärdsområdet.
o    Tjuda har 38 elever och sammanlagt finns i Kimitoområdet 135 elever i åk 1-6.
o    Ytterkulla har 47 elever, om Björkbodaeleverna räknas med 68 elever, och i Dragsfjärdsområdet som helhet 136 elever i åk 1-6.
Såväl Tjuda som Ytterkulla har förutsättningar att verka som livskraftiga trelärarskolor långt in i framtiden.

Kommunallagens 28 § Initiativrätt: Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen […] Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

Samgångsavtalet
”I den nya kommunen bibehålls kommundelarnas service i synnerhet genom att skolorna kvarstår så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag i de elevupptagningsområden som primärkommunerna bestått av.”

Mjösundin koulun puolesta - För Mjösunds skola

Kemiönsaaren kunnanvaltuustolle           
Aloite Mjösundin koulun säilyttämiseksi

Me äänioikeutetut Kemiönsaaren kunnan asukkaat olemme tyytymättömiä valtuustossa 7.10.2009 tehtyyn päätökseen lakkauttaa Mjösundin koulu. Vaadimme, että Mjösundissa sijaitsee tulevaisuudessakin koulu, jossa luokkien 1-6 rinnalla myös erityisoppilaat saavat mahdollisuuden. Lapselle on annettava oikeus viihtyisään ja turvalliseen kouluympäristöön. Koulun on oltava yhteisö, joka tukee ja turvaa lapsen kehitystä ja kasvua. Koulunkäynnin tulee tapahtua lapsen, ei eurojen ehdoilla. Opetuksen on vastattava oppilaan omia taitoja ja kykyjä. Erilaisten oppilaiden erilaiset tarpeet on otettava huomioon. Erityisopetuksen on oltava laadukasta ja sen on luotava vahvat lähtökohdat tulevaan. Tällainen koulu on lapsen parhaaksi, tällainen koulu on Mjösundin koulu.

•    Oppilaiden siirtäminen Kemiönsaaren keskuskouluun ei toisi säästöjä opettajakuluissa, sillä Kemiön alueen oppilasmäärällä tarvitaan joka tapauksessa 6 perusopetusryhmää, saman verran kuin nykyisissä yksiköissä.
•    Mjösundin koululla on pitkä ja onnistunut historia erityisoppilaiden integroimisessa muuhun opetukseen. Tämä on osoittautunut elintärkeäksi mahdollisuudeksi niille oppilaille, jotka tarvitsevat erityistä tukea oppimisessa.
•    Valtuuston päätös pohjautuu selvitykseen, jossa erityisopetuksen asemaa ei ole huomioitu lainkaan. Viime tilinpäätöksen mukaan Mjösundin oppilaskohtaiset kustannukset olivat 9454 euroa, keskuskoulun 9115 euroa. Jos huomioidaan erityisoppilaiden kuntaan tuomat valtionosuudet nykyinen 28 koululaisen määrä vastaa noin 36 koululaista. Mjösundin koulu on siis kustannustehokas.
•    Mjösundin koulu on vahva yhteisö, joka kokoaa lapset, vanhemmat, opettajat, kyläläiset ja yritykset yhteen sekä synnyttää ympärilleen talkoohenkeä ja tahtoa. Sen olemassaolo on perusedellytys yritysten ja kylän toiminnallisuuden säilyttämiseksi.
•    Mjösundin koulu antaa lapselle luonnonläheisen ja turvallisen kasvuympäristön.
•    Mjösundin koulu on mahdollisuus, se on vaihtoehto, johon halutaan tarttua. Suuri osa vanhemmista osallistuu lastensa matkakustannuksiin, sillä he ovat valinneet Mjösundin koulun, vaikka asuvat koulun alueen ulkopuolella.
•    Mjösundin koulu on houkutellut ihmisiä muuttamaan saarelle ja sen lakkauttaminen saa varmasti ihmisiä myös muuttamaan pois. Saaren pohjoisosa on potentiaalista muuttoaluetta Turussa ja Salossa työskenteleville. Mjösundin kylän kasvumahdollisuudet tiilitehtaan ympärillä ovat realistiset. Nämä seikat osoittavat, että kunnan paremman tulevaisuuden kannalta, Mjösundin elinvoimaisuus on säilytettävä.

Kuntalain 28 § Aloiteoikeus
Kunnan asukkaalla on oikeus tehdä kunnalle aloitteita […] Jos valtuuston toimivaltaan kuuluvassa asiassa aloitteen tekijöinä on vähintään kaksi prosenttia äänioikeutetuistakunnan asukkaista, asia on otettava valtuustossa käsiteltäväksi viimeistään kuuden kuukauden kuluessa asian vireilletulosta.

Till kommunfullmäktige i Kimitoöns kommun       
Initiativ om bevarande av Mjösunds skola

Sammanfattning av den finskspråkiga texten: Vi röstberättigade invånare i Kimitoöns kommun är missnöjda med fullmäktiges beslut av den 7.10.2009 om indragning av Mjösunds skola. Vi kräver att det i Mjösund även i framtiden skall finnas en skola där även specialelever erbjuds möjligheter vid sidan av årskurserna 1-6.

Bland annat framför vi följande argument: Det sparar inte i lärarkostnader att flytta Mjösundin koulus elever till Kemiönsaaren keskuskoulu eftersom det i vilket fall som helst behövs 6 basgrupper. Mjösunds skola är mycket kostnadseffektiv med beaktande av integreringen av specialelever. Skolan har lockat många familjer att flytta till Kimito och en indragning av den leder säkerligen till att flera flyttar bort. Det finns ett stort engagemang för skolan som ligger i ett tillväxtområde med stor potential.